Igår kväll blev det ytterligare en kvällsfika på Leva, denna gången med bästa vännen som bordskamrat. Fint skall det vara. För att riskera ytterligare igenkännande blickar från personalen, får det dock bli något av mina andra favoritfik för resterande kafébesök i veckan...
Igår intogs årets första, men definitivt inte sista, parklunch. Underbart att redan i mars kunna breda ut filten i gräset och sedan sitta där tillsammans med härliga kollegor samtidigt som vi alla inmundigade vår medhavda lunch. Även det sedvanliga danspasset uteblev till förmån för en trevlig kvällsfika i gott sällskap. Vissa dagar är helt klart bättre än andra och ofta behövs det så lite för att göra en sådan skillnad.
Tolvåriga Paloma Josse är brådmogen, överbegåvad och försöker förgäves bete sig som sina jämnåriga. Hon tycker livet är absurt, känner sig inte älskad och har bestämt sig för att ta livet av sig på sin trettonårsdag. Portvakten Renée Michel är en självlärd älskare av konst, musik, filosofi och litteratur. Hon lever sitt liv diskret bakom en övertygande schablonbild, den vresiga och obildade portvakten med få intressen bortom katten och skräniga teveprogram. Renées och Palomas vägar korsas när en lägenhet i huset blir ledig och den japanske affärsmannen Kakuro Ozu flyttar in.
Igelkottens elegans är en varm och intelligent berättelse. En underbar social satir, en intelligent guide i konst och filosofi och en mycket underhållande och rörande historia om två särlingar. Jag blir alltid lika glad då jag får tillfälle att läsa välskrivna böcker - böcker som inte enbart med sin historia, utan även med sitt vackra språk, fängslar. Detta lyckas författarinnan Muriel Barbery mer än väl med och hon läggs därmed till på listan över författare, vars övriga verk jag framledes skall förkovra mig i.
Gårdagen var på många sätt och vis helt fantastisk. Fortfarande glad i själen över den finfina fredagen, var det till strålande sol och vårvarma temperaturer som jag vaknade upp. Efter frukost begav jag mig ner mot stan där det tydligen var modevisning och en massa andra jippon på Stora Torget. Lite vårinspo med solens värmande strålar i ansiktet tackar man ju inte nej till...
Modevisning på Stora Torget
Finaste morföräldrarna
Tiden på stan blev tillslut knapp och istället för att möta upp morföräldrarna borta i Knalleland, bjöd jag hem dem på lite eftermiddagskaffe ute i solen på min balkongen. Perfekt när fikagästerna dessutom är förutseende nog att ta med eget fikabröd då undertecknad, efter veckohandling på Ica, helt glömt bort att köpa med sig något passande tillbehör.
Bulgursallad med halloumiost, spetspaprika, soltorkad tomat och ruccola
Även efter det att mina kaffegäster lämnat mig, satt jag kvar ute i solen. Känns riktigt lyxigt att just min balkong badar i sol allra längst på hela gatan. Till och med middagen förtärdes där ute.
Kvällspromenad
Kvällen avslutades sedan med en välbehövlig och härlig kvällspromenad i trevligt sällskap. Jag har min lilla runda (finns en lång och en kort version) som jag alltid brukar gå och det är så vackert längst med vägen.
Vad denna dag har att bjuda på återstår att se men jag hyser stora förhoppningar även för den och planerar att spendera större delen av dagen utomhus.
Det sedvanliga kontorslandskapet byttes under gårdagen ut mot ett soligt och vårvackert Göteborg. Trendspaning och traditionsenlig fika på NK stod på agendan. Vissa arbetsdagar är sannerligen bättre än andra. Efter några timmars flanerande och iakttagande, mötte jag upp en annan kär gammal vän (eller två...) för lite after work på nyöppnade Clarion Hotel Post. Det var både trevligt och välbehövligt med en liten catch-up och salongen för kvällen levde verkligen upp till förväntningarna. Trevliga lokaler, härlig atmosfär och fullt med folk. Får verkligen se till att styra upp en favorit i repris inom kort.
Skogsbärssmoothie samt creame cheese bagels med blåbärssylt
Med morgonsolens strålar i ögonen, sitter jag nu vid köksbordet med dagens frukost. Härligt att kunna lyxa till det lite extra om helgerna. Det behövs egentligen inte så mycket för att få till den där vardagslyxen. Senare idag blir det en tur ner på stan där ärenden skall uträttas och förhoppningsvis en och annan fika förtäras. Hur ser era lördagsplaner ut?
Helgen undantaget, har det inte blivit mycket filmtittande det senaste. Men vi kör en snabb uppdatering över senast sedda filmer. Då det inte varit mycket nytt som lockat, har jag istället valt att återuppleva gamla klassiker. Det finns trots allt en anledning till att vissa filmer är sevärda även flera år senare.
Woody Allens Scoop från 2006. Behövs en utförligare motivering än så? Woody Allen är alltid ett säkert kort och fungerar i tid och otid.
Midnight in Paris. Herr Allens senaste verk. Lagom mysig och småcharmig en söndagskväll.
The new world av Terrence Malick. Fantastiskt foto som kan förvandla en ganska sömning story till någonting fantastiskt vackert.
There will be blood med Daniel Day-Lewis. Aningen för lång för min smak men med fantastiska rollprestationer.
The dark knight. Definitivt inte en film jag självmant valt, men på uppmaning av bättre vetande, gav jag den ändå en chans och blev positivt överraskad.
Happy End är Björn Runges avslutande del i trilogin som går under benämningen Befrielsetriologin. Precis liksom Om jag vänder mig om och Mun mot mun handlar filmen om olika människor som befriar sig från dåliga liv.
Circus Columbia är en vacker film som utspelar sig i ett blomstrande Bosnien-Herzegovina, strax innan kriget bryter ut i början av 1990-talet.
Helgen som var, var relativt lugn. Förutom att ta tag i diverse spörsmål som skjutits upp under veckan, laga god mat, träna och promenera, spenderades det även en hel del välbehövlig tid i soffan. Två böcker avverkades under lika många dagar och då ögonen blev allt för trötta för att följa de vindlande meningarna i nedan verk, blev det istället film (mer om det i ett senare inlägg).
Efter Niceville-besvikelsen blev jag riktigt glad och varm i språksjälen då jag läste Sara Stridsbergs fantastiskt vackert skrivna Darling River - en storslagen och melankolisk roman om barnet utan barndom och kvinnan utan framtid. Boken är som en spegel där fyra personer porträtt ömsint och sorgset illustreras. Dolores Haze färdas genom femtiotalets Amerika mot barnsängsdödens och drömmens Alaska. Lo är på resa med sin far i en Buick genom ett öde brinnande landskap och möter sina älskare vid Darling River. En vetenskapsman i Paris försöker förtvivlat få en tillfångatagen aphona att teckna sin burtillvaro och en kvinna som lämnat allt utom en kamera och ett par snövita resväskor lever i utkanten av de förbjudna zonerna, i Svarta Havets slitna turistmiljöer. "Den är storslaget vacker och sjaskigt ömklig, vemodig som ett öppet sår och fullständigt egensinnig: allt på samma gång." - Anina Rabe, Svenska Dagbladet
Tre apor av Stephan Mendel-Enk är en humoristisk och sorglig skildring av tre generationer judar i diasporan. Samtidigt som den första intifadan utbryter i Israel är den judiska församlingen i Göteborg på väg att splittras. 13-årige Jacob befinner sig i konfliktens mitt. Ett knappt halvår efter hans Bar mitzva har hans föräldrar skiljt sig, mammans nya man flyttat in i huset och hans far- och morföräldrar slutat att prata med varandra. Det värsta är ännu inte över… Detta är ett familjepos som med humor och glimten i ögat ändå behandlar allvaret en ung judisk pojke ställs inför i det svenska samhället.
Minns ni de energy bars jag gjorde för några veckor sedan? I helgen testade jag att byta ut fikonen mot aprikoser, vilket visade sig gå finfint - ännu ett lyckat recept att lägga till i samlingen. Just nu är jag väldigt inne på det här med torkade frukter och nötter. Testade därför att även göra lite raw food godis, vilket gick över förväntan. Fantastiskt gott! Raw food energibollar med dadlar
Ingredienser: 3dl pecannötter 2dl dadlar, mjuka (urkärnade och blötlagda i 5 minuter) 1 nypa salt 1krm vaniljsocker 2tsk vatten Gör så här: Kärna ur och blötlägg dadlarna i fem minuter. Hacka pecannötterna i en matbredare tillsammans med salt, vaniljsocker och vatten. Tillsätt dadlarna och arbeta samman till smet. Forma små bollar och rulla i kakao och/eller kokos.
Jag har just ätit vad jag tror var den absolut godaste pajen jag någonsin smakat. Receptet hittade jag här tidigare i veckan. Alla favoritingredienserna i en och samma rätt kan inte bli annat än succée! Chèvrepaj med valnötter
Ingredienser Pajdeg: 100g smör 2,5dl rågsikt 50g valnötter 2msk vatten Fyllning: 12 soltorkade tomater 300 g chèvre 3 ägg 3dl mjölk salt, grovmalen svartpeppar 2 msk hackad timjan Gör så här: Mixa valnötterna i i en matbredare och tillsätt därefter resten av ingredienserna till pajdegen. Arbeta samman till en jämn och fin degklump. Klä en pajform med degen, nagga den lite med en gaffel och låt sedan formen vila i kylen i ca en haltimme. Förgrädda sedan pajskalet i ca 8-10 min i mitten av ugnen på 225C. Fyllningen: börja med att sänka ugnsvärmen till 200C. Strimla de soltorkade tomaterna och lägg dem i botten på det förgräddade pajskalet. Strö över timjan. Ta hälften av getosten och skär i bitar, och bre ut även den i pajskalet. Resten av getosten mixas samman med ägg, mjölk, salt och peppar. Häll över äggstanningen i pajskalet, och grädda pajen i nedre delen av ugnen på 200C i ca 35 min. Servera pajen med sallad som gärna får innehålla päron och valnötter.
Igår blev det ett kärt återseende då jag mötte upp mina fina Logotjejer för lite aw på Format i Ulricehamn. Jag saknar verkligen att jobba tillsammans med dessa fina tjejer och när jag igår eftermiddag anlände till ett soligt och vackert Ulricehamn konstaterade jag även ett litet uns av saknad till staden.
Om vi skulle ta och prata lite böcker igen, det var ett tag sedan sist. Den just nu hetaste boken i bloggsfären (i alla fall bland mina närmsta) verkar vara Niceville. Vi är många som läser/har läst denna omtalade bok. När jag blev varse detta slogs jag av tanken av en virtuell bokklubb, vad tror ni om det, visst hade det varit roligt!?
Hursomhaver, mina tankar och kommentarer kring boken då. Med tanke på de lovord som haglat över boken, var mina förväntningar på den minst sagt höga. Detta bör alltid tas som ett varningens tecken, då risken att de inte infrias, alltid är stora. Mycket riktigt, jag kände aldrig den där "wow-känslan" när jag läste boken. Den var bra, men absolut inte mer än så. Jag förstår att historien och ämnet i sig väcker uppmärksamhet, särskilt i hemlandet. Historien fångade mig dock aldrig och den kändes faktiskt ganska lamn. Språket skall vi inte ens tala om. Det var allt för mycket talspråk för att jag skulle kunna låta det gå obemärkt förbi. Med tanke på att boken jag läste innan var singerad Bodil Malmsten var jag kanske än mer kräsen i just detta avseende.
Nej, Niceville ställs in och glöms bort i bokhyllan. Glad är jag dock över det faktum att jag fortfarande har min gedigna hög från bokrean att gotta mig i.
Lite blandade bilder från det senaste dygnet - ett strålande sådant förövrigt. Nu blir det lunch och därefter är det dags att ladda om inför kvällens festligheter.
Tycker ni att det börjar bli lite väl många matrelaterade inlägg här nu? Well, det är väl i stort sett den enda variation jag kan bjuda på om ni inte vill ha en mer detaljerad redogörelse för vad jag gör på jobbet om dagarna eller vad jag tränar om kvällarna (en typ av statusuppdateringar som för övrigt kan reta gallfeber på mig) Igår hann jag faktiskt hem och göra en ordentlig middag innan träningen. Ofta går jag till gymmet direkt efter jobbet, vilket resulterar i att jag är både trött och dödshungrig när jag väl kommer hem. Men åter till ämnet - gårdagens middag gick snabbt att slänga ihop och blev supergott. Sådana recept gillar jag och delar därför mer än gärna med mig av.
Grillad halloumi med ruccolasallad, svarta bönor och avocado
Ingredienserna plockade jag från ett befintligt recept, men då jag bara gjorde en portion, höftade jag lite med mängden. Nämner således bara ingredienserna så får ni själva anpassa efter behag.
Efter en långpromenad tillsammans med en vän i natursköna omgivningar, gjorde jag i söndags kväll en god variant av den klassiska spenatsoppan. Istället för att reda den med mjölk så som jag vanligtvis gör, använde jag mig istället av kokosmjölk. Hela kreationen toppades sedan med jordnötter och serverades tillsammans med nybakade bagels. En söndagsmiddag som heter duga.
Det är ytterst sällan jag äter pizza. Ibland händer det då jag går ut och restaurangen kan erbjuda vad jag kallar riktig pizza. Hemmagjord pizza är dock någonting helt annat och igår gjorde jag en sådan god variant med pesto, zucchini, mozzarella och parmesan.
Deg: 25g jäst 3dl fingervarmt vatten 7dl vetemjöl 1tsk salt Topping: Pesto 2 zucchini i tunna skivor 125g mozzarella 1,5dl parmesanost Gör så här: Lös jästen i det fingervarma vattnet. Salta och arbeta in mjölet. Kör degen i maskin i 10 minuter. Täck degskålen med plastfolie och låt vila i kylen över natten alt. låt jäsa under bakduk i 40 minuter. Sätt ugnen på 225°C. Ta upp degen på ett mjölat bakbord. Knåda lätt och kavla ut till en rektangulär pizza som täcker en plåt. Lägg degen på en bakplåtspappersbeklädd plåt och bred ut pesto. Smula över mozzarellan och lägg zucchiniskivorna omlott på varandra. Strö över parmesan och grädda mitt i ugnen i cirka 15-20 minuer. Salta och peppra innan servering.
Igår kväll kändes morgonens arla tvättid inte särskilt lockande. När jag idag vaknade till strålande solsken, gjorde den tidiga timman mig dock ingenting. Förutom att tvätta har jag under förmiddagen även hunnit med att storstäda, varit iväg och slängt en massa skräp, matshoppat samt, roligast av allt, vårpiffat lägenheten.
Nya köksgardiner och duk från Hemtex
Nybäddat från Gripsholm/Hemtex
Vackra mönster à la Karin Larsson
Favoritkudden från Bonjour mon coussin (t.h) har fått sällskap