Syster

Söndagens läsning stod Bengt Ohlsson och hans Syster för. En vackert skriven bok, vilken var svår att lägga ifrån sig. De målande och fängslande beskrivningarna av den unga Marjorie och hennes tankar och funderingar över livets stora och små frågor, skapade både en känsla av igenkännande och förståelse. Vi kommer alla till en punkt i livet då vi skall lämna barndomen bakom oss och sakta men säkert träda in i vuxenvärlden. Beroende på vad livet har i beredskap åt oss, sker detta ibland alldeles för tidigt.

Marjorie är bara i nioårsåldern då hennes storasyster en dag försvinner spårlöst. Konturerna i den familj som Marjorie minns som världens gladaste, suddas sakta ut då föräldrarna allt mer intensivt deltar i sökandet efter sin försvunna dotter. Marjorie får under denna tid flytta in hos sin faster Ilse. Med Ilses hjälp kan hon så småningom vända tillbaka till sina föräldrar med en helt ny insikt om livet och vad det innebär att leva.

Precis liksom i Ohlssons tidigare böcker – Gregorius och Hennes mjukaste röst, gestaltar han karaktärerna i boken med både känsla och inlevelse. Språket är en fröjd i sig och läsupplevelsen fulländad.