Grand Palais och Claude Monet

Slutet gott allting gott.

För att göra en lång historia kort; en stressig morgon, en seg och syrefattig eftermiddag i skolan, trånga och varma metrovagnar, vänskapliga kindpussar, det bästa av bästa tänkbara sällskap, vackra byggnader och konst i överflöd.

Grand Palais i kvällstappning

Det var fortfarande kö när vi kom ut igen

Söta Fröken J.

Redan i fredags slog Grand Palais upp sina maffiga portar till höstens utställning med Claude Monet. Till skillnad från sistaminutenförsöket med Yves Saint Laurent, tänkte jag denna gång vara ute i tid.

Efter drygt 1,5 timmas köande var det äntligen vår tur. Likt två prinsessor, eskorterade av en äldre gentleman, besteg vi den stora trappan och trädde in slottet.

Det är svårt att besöka Paris utan att på ett eller annat sätt komma i kontakt med konst. Stannar man dessutom en längre tid, som i mitt fall, är det omöjligt att inte utveckla ett tilltagande intresse för ämnet i fråga. Jag är fortfarande dåligt påläst, men villig att lära. Nu hade jag den fina förmånen att få ha sällskap av Fröken J. som precis sett en dokumentär om konstnären i fråga och därmed också kunde addera små kuriosadetaljer.

Att betrakta konst tillsammans med andra är också en helt annat upplevelse än att själv gå där och försöka minnas vad man ser. Hade det inte varit för våra två kloka huvudet som arbetade i nära samklang hade jag aldrig börjat fundera kring skuggorna i havet, bortvända ansikten eller tjusningen i att måla samma plats i olika ljus och vinklar. Om det inte redan existerar, borde vi skapa ett forum för alla de existentiella frågor som Monets konst ger upphov till...eller så ska jag kanske bara sova nu och låta min utarbetade stackars hjärna vila lite...

Moi et mon chapeau

Jag har blivit med hatt.

För visst behöver man en hatt om man bor i Paris?

Boktips

När jag kom hem med min dubblettbok i förra veckan insåg jag att jag helt glömt att tipsa om denna bok. Jag läste klart den dagen innan jag åkte till Paris och tanken försvann nog någonstans på vägen där.

Lyckan är en sällsam fågel är Anna Gavaldas fjärde bok. Precis liksom hennes tre tidigare böcker, fångar det vackra och sjungande språket mig från första stund. De (o)komplicerade vanliga människorna, skulle kunna vara jag - eller någon jag känner. Hennes enkla och okonstlade historier om relationerna, människor emellan, är det som gör hennes historier så fantastiska.

En annan författare som ligger mig varmt om hjärtat är Jodi Picoult och i förra veckan avslutade jag hennes bok Försvinnanden.

Även denna bok fångar läsaren redan på första sidan. Spänningen byggs upp allt efter vad historien utvecklas. Det handlar om identitet, moral, etik och vanliga familjeband.

Söker du lite inspiration på bokfronten så här när höstmörkret nalkas är ovan nämnda titlar verkligen att rekommendera!

Paradise Hotel

Såg i eftermiddags att Aftonbladet presenterade den nya elvan för säsongens upplaga av Paradise Hotel. Ett ansikte var misstänkt bekant och visst var det min gamla tonårskärlek jag såg!

Nu har jag inget val, måste följa ytterligare en säsong av denna älskhatade serie jag premiärsåg i våras.

Tittar ni också?

Luxury Life Management

Med en kopp te och delikat choklad från Côte d'Or som sällskap, sitter jag på mitt rum och pustar ut efter en lång och informativ dag (hela tre lektion i jämförelse med de ordinarie en/dag). Blandad med härlig musik strömmar ur högtalarna och jag funderar på att svira om till pyjamasoutfiten för att liksom fullända känslan av genuin vardagslyx.

Bjuder på lite bilder från gårdagen som verkligen var en riktig söndag. Det vill säga; seg, slapp, regning och bara sååååå mysig.

Chocolat Chaud och Tarte Normande på ett litet fik på rue Montorgueil i trevligt sällskap, blev eftermiddagens- och dagens höjdpunkt.

l

Underbart att sitta under infravärmen på en uteservering medan regnet öser ner bakom ryggen på en.

Café de la Mosquée

I anslutning till Mosquée de Paris ligger en vacker och gemytlig kakelsatt uteservering som ohejdat för tankarna till kontinenten. Här kan du slå dig ned i godan ro tillsammans med vänner och/eller familj, njuta av de på måfå utvalda bakverken som du i utbyte mot ett litet 2-euromynt. Bland de fullsatta borden, florerar servitörerna med stora brickor, fyllda av små glas med sött mintte. Ett väldigt effektivt och smidigt distributionssystem som även det bidrar till den fantastiska upplevelsen.

Jag, Jasmine och Caroline avnjöt förra helgen en trevlig fikastund på ovan nämnda plats.

På vägen hem vandrade vi genom Jardin des Plantes och jag tog sedan promenadvägen hem, längst med Quai St Bernard.

Eat, Pary, Love

De kyliga höstvindarna och det fallande mörkret, bjöd verkligen in till en mysig kväll i biosalongen. Filmen på vita duken - Eat, Pary, Love, var en riktigt feelgood film och det var just vad jag behövde. Trots kritik och nedsättande ord, fann sig filmen rakt in i mitt hjärta ♥

Liz Gilbert (Julia Roberts) är allting jag en gång var, är idag och vill vara i framtiden. En vagabond som tar steget att ge sig ut på den långa resan för att finna sig själv. Att se denna rolltolkning var stundtals som att se in i mig själv, vilket jag tror att fler kan skriva under på. Ständigt söker vi efter meningen i livet och försöker passa in i den mall vi tror är normen. Men någonstans på vägen tappar vi oss själva.

Filmen har verkligen gett upphov till en rad tankar och funderingar kring livet.

Chilly Saturday

Jag har längtat efter lite kyligare och mer höstlikt väder...det tar jag tillbaka nu. Dagen har bjudit på ömsom regn och blåst, ömsom lite värmade sol (varav jag föredrar det sistnämnda). Jag skojar inte om jag säger att jag fortfarande är frusen ända in i märgen.

Dagens mission var att fullfölja vår affärsidé i kursen Global Entrepreneurship, där vi ombads att på en vecka omvandla 5 euro till så mycket så möjligt. Vår idé var att fota turister, med ett stort rött hjärta, framför Eiffeltornet.

Efter en liten trög start gick det faktiskt ganska bra och vissa var generösare än andra. Vi nöjde oss dock då vi fått tillbaka vår investering samt en liten vinst. Det där med att gå runt och tigga pengar på detta viset är verkligen inte my cup of tea. Men nu har vi i alla fall en fullföljd uppgift samt tillräckligt med material för en presentation.

På vägen hem passade vi på att gå förbi både École Militaire (ovan) samt UNESCO (nedan)

Nu ska jag vila lite för senare i kväll väntar lite biomys.

Someone said it's Friday

Dagarna flyter verkligen ihop här nere. Det är svårt att skilja på vardag och helg. Enligt facebook är det dock fredagsmys på gång, vilket borde innebär att helgen är i antågande.

Själv har jag spenderat denna fredag med att bland annat sitta av dryga två timmar på Starbucks, som en del av undervisningen i Principles of Managemet. Inte helt fel. Varför innefattar inte fler kurser fältstudier av detta slag?

Innan nästa skolrelaterade möte tog vid, hann jag med en speedshopping kring Blvd Haussmann. Både Sephora samt en mindre intetsägande liten skobutik fick sig ett besök.

Ansiktskräm, nagellacks- samt make-up remover

Scarf för 1€ samt promenadvänliga ballerinas (ett måste i denna stan har jag insett)

Nu sitter jag här i valet och kvalet och dividerar i vanlig ordning med mig själv. Keep on living eller låta the bad thoughts bestämma?

Långa nätter

Can a dream last forever?

Jag vet att tiden här i Paris bara är mig till låns. Om tre månader är jag tillbaka i den vardag jag lämnade för en dryg månad sedan. Jag får lov att säga att det inte alltid är en särskilt lockande tanke. Samtidigt vet jag att jag fortfarande lever i nyförälskelsens bubbla. I en värld där glädje och eufori dominerar. Men varför inte bara njuta av det så länge det varar och låta framtidens våndor komma senare?

Chèvresallad på Le Malakoff, Place du Trocadéro

Mötte tidigare idag upp Christine för lunch och rundtur i 16e. Det är alltid roligt att träffa vänner man tidigare endast känt via nätet, i verkliga livet. Extra trevligt blir det när det klickar sådär lite extra. Förutom finfina insidertips om vart man bör gå när man befinner sig i området, introducerade denna lunchdejt mig även för Starbucks mytomspunna frappuccino och jag vet nu vart alla lovord härrör från.

Efter dagens föreläsning kom ett lockande erbjudande från Jasmine, där hon erbjöd sig att dela med sig av sina delikata inköp från La Cure Gourmande. Vem kan motstå ett sådant erbjudande? Sagt och gjort blev det en söt och mysig liten kvällsfika bland alla kvällsjoggarna i Jardin des Tuileries.

Hur kan man inte älska denna vackra stad?

Ellinor in a nutshell

Ett bevis på att man läser för många böcker?

- Jag gör det upprepade misstaget att ständigt komma hem med titlar, vilka jag senare inser att jag redan läst.

Gårdagens glädje över den franska boken La Consolante av Anna Gavalda, gav mig onda aningar så snart jag lämnat butiken...Mycket riktigt var det också samma bok (fast med fransk titel då) som jag avslutade precis innan jag åkte ner hit till Paris.

Ett väldigt stort plus i kanten får dock Book-Off då det inte var några som helst problem att byta boken. Efter lite expertishjälp och rådgivning fick jag istället med mig boken L'Île des Gauchers av Alexandre Jardin. Skall bli spännande att se vad detta kan tänkas vara.

Trots min förkärlek till detta land och språket som här talas, är jag pinsamt medveten om min avsaknad av kunskap inom just ämnet litteratur. Jag känner bara till ett fåtal franska författare, klassikerna inkluderade. Är det någon av er som har någon favorit så får ni mer än gärna tipsa. Denna butik är ett riktigt mecka, vilket jag tänkte passa på och utnyttja!

Book-off

Min hyresvärd gav mig i morse en väldigt bra och praktisk liten guide över 2:a arrondissementet, vilket är mitt kvarter.

Bland alla annonserna fann jag en som drog till sig min uppmärksamhet: Book-off.

En bokhandel, vars ursprung du finner i japan, men som nu även har två butiker här i Paris. Den som säljer både begagnad litteratur, musik, film och manga på franska och engelska hittar du på 20 rue Saint Augustin och den japanska motsvarigheten på 29 rue Saint Augustin.

Denna upptäckt, föll sig ypperligt i tiden då jag igår avslutade min sista medhavda bok.

För endast 3 ynka små euros fick jag nu med mig två nya böcker hem (en på engelska och den andra på franska). Böcker som faktiskt redan stod på min att-läsa-lista.

Sommarvärmen (+27 grader idag) som hänger sig kvar över staden, bjöd in till en trevlig parkeftermiddag i gott sällskap av mina nya böcker och vänner.

Svamprisotto

Jag var bara tvungen att lägga in en bild på dagens middag då det var en av de bästa jag lyckats med under tiden här i Paris. Mina kokmöjligheter har som bekant varit begränsade, men jag tycker ändå att jag lyckats ganska bra. Baugetten är självklart en säker lunchräddare. Middagarna ska helst gå snabbat då jag ofta kommer hem med kurrande mage och det har därför blivit en hel del pasta och couscous.

Idag blev det dock, precis som bild och rubrik förtäljer, svamprisotto. Mmmm, så gott det var. Vet dock inte om det är en för- eller nackdel att jag har tillräckligt mycket kvar för ytterligare tre eller fyra dagar...

Palais de Tokyo

I lördags eftermiddag tog jag metron till Iéna och Palais de Tokyo där jag mötte upp Jasmine och hennes roomie. Tillsammans entrade vi detta enorma byggnadskomplex i polerad betong och stål.

Palais de Tokyo byggdes till 1937 års Exposition Universelle och är idag en samlingsplats för modern konst.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen; jag är verkligen ingen konstexpert, men uppskattar ändå att få ta del av den kulturella överdos som denna staden erbjuder. Modern-, till skillnad från klassisk konst, tycker jag ger upphov till än mer tolkning och analysering då motiven alltid inte är så självklara. Med tre kloka huvuden dök den ena omvälvande förklaringen efter den andra upp allt eftersom vi vandrade genom de stora rummen. Det är helt klart roligare att uppleva- och dela en sådan upplevelse tillsammans med andra.

Student Card

Snart en hel månad här i Paris - det är inte klokt vad tiden går fort.

Saker och ting har så sakta börjat falla på plats och jag har lyckats skapa mig något man skulle kunna kalla vardag. En lyxig och innehållsrik sådan, men ändock en vardag. Det gäller att njuta så länge det varar.

Hämtade ut mitt student card idag så nu kan jag förhoppningsvis ta del av alla förmånliga rabatter också!

Även skolan börjar nu komma igång på allvar. En kurs håller redan på att avslutas, andra har påbörjats och ytterligare en grupp skall under denna- och nästa vecka skrivas in i kalendern. Tålamod var ledordet och jag har faktiskt anammat det riktigt bra.

Palais de la Légion d'Honneur

I lördags var ytterligare ett besök på Musée d'Orsay inbokat. Men då jag redan varit där och fotoreglerna ännu inte ändrats, har jag inte så mycket mer att tillägga.

Mitt emot museet ligger dock ett annat - Palais de la Légion d'Honneur. Hem för gräddfilen av fransmän såväl som utlänningar som gjort något stort för Frankrike och därmed förtjänat en av de fem olika hedersmedaljerna.

Själva palatset är i vanliga fall inte öppet för allmänheten, men i samband med la journée du patrimoine, vilket var i lördags, var portarna öppna för nyfika besökare.

Intressant med denna byggnad, byggd mellan 1782-87 med arkitekten Pierre Rousseau i spetsen, är att den under senare år varit inspirationskälla till flertalet likartade byggnader runt om i världen. Mest känd är kanske Thomas Jefferson och hans Monticello.

Inget USA utan Frankrike som vår (amerikanska) lärare sa.

Valvaka

Tack vare SVT Play kan även jag följa kvällens spännande utveckling. Hoppas jag lyckas hålla mina gröna öppna ända till småtimmarna. Än så länge ser det dock lovande ut...

Till Jasmine

Detta inlägg beskriver inte bara min förmiddag, det är även helt och hållet tillägnat en riktigt söt och rar liten tjej som jag haft äran att få lära känna här i Paris.

Mäktig capoeirauppvisning

Vilka akrobater säger jag bara!

Christopher, Alexander och Elvira; ni har en del att lära!

Målet för promenaden var den stora loppisen som sträckte sig från La Bourse, längst med de små gatorna i och omkring kvarteret.

Titta och njut!

Det är tur att jag skall gå i skolan de kommande dagarna för har hur mycket som helst att skriva om efter helgen som varit. Ingen dag är den andra lik i denna förtrollande stad!

Wonderful sunday morning

Jag har under veckan som varit redan hunnit avverka två yogapass.

En improviserad yogamatta i form av ett täcke och frottéhandduk har faktiskt fungerat riktigt bra.

Idag gav jag mig i kast med det så väl inövade programmet för tredje gången. Börjar jag ana mig till en god vana mån tro?

Full av energi snörade jag sedan för första gången på nästan fyra veckor, på mig mina löpskor. Jag hade nästa förlorat hoppet till dem. Börjat förlika mig med tanken på att de skulle få stå oanvända nu i höst (det är alltid svårast att ta det där första steget). Men en dryg timmas löpning blev det bland söndagssömninga gator och lugnet i Tuileriers som ännu inte överhopats av turisthorderna.

Med en rejäl frukost i magen är jag nu laddad att ta mig an dagens kulturranson - Palais de Tokyo.

La Cure Gourmande

Efter en hel eftermiddag på gående fot var det inte så konstigt att jag kände av ett enormt sötsug på vägen hem.

Sagt och gjort; igår "upptäckte" jag att La Cure Gourmande har en butik precis i närheten av där jag bor.

Det är svårt att gå in i denna söta och pittoreska butik med handgjorda kakor och godisbitar, utan att låta sig lockas att köpa med något hem.

Priset håller dock konsumtionen nere. Mina fem kolabitar à 150g gick loss på hela 7,20€, vilket innebär ett kilopris på 48€/kg. Det är helt klart bland det dyraste godis jag någonsin köpt och jag hoppas verkligen att det skall vara värt varenda litet studentöre.

Heaven on earth

På 37 rue de la Bûcherie, mitt emot Notre Dame hittar man den legendariska bokhandeln Shakespeare & Company. Ett mecka för en bok- och litteraturälskare som mig.

I de små skrymslena fyller både ny- såväl som begagnad, engelskspråkig litteratur de gedigna hyllorna som sträcker sig från golv till tak.

En liten trappa leder upp till andra våning där du i lugn och ro kan slå dig ner i någon av fåtöljerna och smygläsa dina favoriter.

Den ursprungliga bokhandeln, som stängdes av nazisterna 1941, drevs av Sylvia Beach och blev mötesplats för Hemingways "förlorade generation"

Den nuvarande butiken öppnade 1951, av den nu 90-åriga George Whitman. Idag är det istället hans dotter, Sylvia Beach Whitman, som har hand om ruljansen.

Under årens lopp har flertalet kända och okända författare, passerat genom dessa lokaler. Än idag erbjuds unga, lovande författare, gratis sovplats i utbyte mot lite ideellt kassaarbete.

A tour in the 5th arrondissement

Eftermiddagen bjöd på en fantastisk och härlig promenad i Paris 5:e arrondissement. Trots att jag redan promenerat runt ganska mycket i detta gamla studentområde, valde jag ändå att följa med på dagens rundvandring. Ni också?

Lunchpaus och mötesplats i Jardin du Luxembourg, vars träd nu äntligen börjat klä sig i höstskrud.

Från Jardin du Luxembourg vandrade vi längst med Rue Soufflot, vidare upp mot Panthéon och St-Etienne du-Mont.

F.v:

Arènes de Lutèc, en romersk amfiteater som än idag är i bruk.

Mosquée de Paris, vars tesalong jag absolut måste besöka vid ett senare tillfälle.

Jardin des Plantes

Slutdestinationen på denna promenad var Institut du Monde Arabe, från vars takterass vi kunde njuta av en helt enastående vy över denna vackra stad jag börjat kalla min.

Jag har under dagen besökt ytterligare några smultronställen, men vilka jag tänkte dela med mig av i separata inlägg. Håll till godo!