Skönsång

Sitter i soffan och försöker läsa in lite företagsekonomi. Ur högtalarna strömmar sköna toner från den skotska sjönsjungande tjejen Amy MacDonald.
Här är en av låtarna från hennes nya album This Is The Life.

Amy MacDonald- Youth of Today

Soffkommendering

Efter en orolig natt med feberfrossa, täppt näsa och svullen hals, är det bara att konstatera- jag har soffkommendering idag. Tyvärr missar jag dagens föreläsning, men jag tror nog att jag ska kunna läsa in det på egen hand här hemma. Det är aldrig roligt när det blir så här. När man är inställd på att göra någonting helt annat. Men å andra sidan, om jag stannar inne och kurerar mig idag och i morgon då jag är ledig, är jag förhoppningsvis pigg och kry till på torsdag och den stundande helgen.PS! Vill bara tacka alla er som läser och kommenterar mina inlägg, här i bloggen. Det är alltid lika roligt att få respons på det man skriver, om än bara ett litet ord. Det värmer. Igår måste det ha slagits rekord i kommentering här på bloggen och det är jätte roligt tycker jag! Så åter igen- Tack så mycket!

Måndag

Så var den åter igen här- måndagen. Starten på en ny vecka. Med nya samlade krafter efter helgens energiboost är jag nu redo att ta mig an veckans alla utmaningar. Dock är det en itzy titzy teenie weenie sak som oroar mig- min hals har börjat göra sig påmind igen. Likaså den feberliknande känslan som drog över mig i början av förra veckan. Jag trodde att jag hade blivit av med virusen i kroppen. Men tydligen ligger de fortfarande där och lurpassar på mig. Som tur är har jag välfyllda förkyldningsförråd så jag ska nog klara mig denna veckan också. Hinner inte vara sjuk nu, inte än. Om två veckor kanske. Då har jag i alla fall gjort mig väl förtjänt av lite vila.
Nu har jag kokat ihop lite värmande blomkålssoppa men curry. Förhoppningsvis gör den susen för kroppen. B

Favorit

Det är inte bara Jason M'Raz som för tillfället går varm i mina öron. Hans låtar varvas även med
Glen Hansard och Marketa Irglova, vars musik jag upptäckte genom filmen Once.
Denna låten är så otroligt vacker. Text och röst är som gjorda för varandra.

Glen Hansard och Marketa Irglova- If You Want Me

Teboden

Ett besök nere i Hässleholm är aldrig fulländat utan ett besök på Stockhultgårdens Tebod. Jag verkligen älskar det stället. Ett mysigare café än så får man leta länge efter. Mitt ute i ingenstans, djupt inne i de småländska skogarna, ligger detta café i en liten röd stuga. Att den lilla stugan sedan innehåller över 100 sorter te gör ju inte saken sämre för en teälskare som mig. Det är rena himmelriket. Idag avnjöt vi en fantastiskt god brunch tillsammans på Teboden. Den är verkligen någonting alldeles extra. Det var som Ellinor sa, "man får verkligen lite av allt". Där finns paj och sallad, färsk frukt, ost, olika sorters bröd och kex med mera, med mera. Som om inte detta vore nog, när den "riktiga" maten är uppäten väntar även en smarrig dessert. För våran del blev det varma chokladmuffins med hjortronsylt och grädda *mums* Tillslut var det dock dags att säga hejdå, hur tråkigt det än var. Å andra sidan har jag alltid fått höra att man ska sluta när allt är på topp- när man har det som bäst. På så vis längtar man än mer till nästa gång. Det gör jag verkligen nu- längtar. Hoppas inte att det dröjer allt för länge innan dess att vi ses igen.

Tillbakablick

Borta bra men hemma bäst. Eller? Det har varit en fantastisk helg som nu tyvärr är till ända. Jag hade gärna stannat nere i Skåne ytterligare en tid. Att få vara nära en av de personerna som jag tycker mest om i hela världen betyder så mycket för mig. Jag saknar dig redan vännen. Som tur är har jag många fina minnen från dessa dagar. De bevarar jag nu i hjärtat för all framtid.

I fredags begav jag mig tillsammans med Ellinor ner till Lund där Jason M'Raz konsert stundade på Olympen. Det var mitt första besök i denna pulserande studentstad och jag måste erkänna att jag blev smått förälskad. Det hade inte varit fel att börja plugga där nere istället för i lilla tråkiga Borås.
Innan konserten hann jag även smaka den berömda "lundianska"falafeln, vilken sannerligen inte gjorde mig besviken. För ynka 25 riksdalen fyllde jag magen med den absolut godaste falafeln jag någonsin ätit.


Vad gäller konserten sedan så var den helt fantastisk. Vilken männsika den där Jason verkar vara. Hans utstrålning och energi på scen visade verkligen att han brinner för- och älskar det han gör. Hans musik är genuin. Det är vad jag kallar "riktig musik". Inte den komersiella versionen som produceras i massor enbart för att generera pengar. Detta känns mer äkta. Jag är fortfarande helt upprymd och var gång en av hans låtar ljuder i mina öron går tankar och känslor tillbaka till just den där fredagskvällen i Lund.

Skånevisit

Väskan är packad och alldeles strax sätter vi oss i bilen och styr ner mot sydligare breddgrader. I helgen har Skåne den äran att ha mig och Daniel på besök. Vad jag har längtat efter den här helgen. Den har hela tiden känts så långt borta, men nu är den äntligen här. Det kommer att bli en underbar helg det är jag alldeles säker på.



Ikväll kommer jag och mina finaste vän stå och digga den här skönsjungande killen på Olympen i Lund.

Älskade vän

Jag förstår inte vad jag gjort för att förtjäna sådana fina vänner som jag faktiskt har. Hur glad blir man inte när man kommer hem efter en lång dag och hittar ett sådant här fint kort i brevlådan. Ett litet kort av kärlek, bara för att visa att man bryr sig om. Tänk att så lite kan betyda så mycket. Tack Helena, du är verkligen helt underbar!

25:e september

Idag är det den 25:e september. Egentligen är det absolut ingenting speciellt med just denna dag. En helt vanlig torsdag. En väldigt vacker helt vanlig torsdag. Det som började som en väldigt kall morgon blev tillslut en otroligt fin höstdag. Solen strålade från en klarblå himmel och dess sista gassande strålar värmde i ansiktet.
Efter några timmar i skolan på förmiddagen, satte jag mig i stadsparken och läste. Då, där på den gröna parkbänken, kändes det inte alls som den 25:e september. Istället backade livet några månader och det var åter igen högsommarvärmen som omslöt mig. Underbart.

Efter flertalet sidor av investerings kalkylering i stadsparken, mötte jag upp Daniel utanför skolan. Tillsammans styrde vi kosan mot Max för lite snabb lunch och där efter vidare ner mot Göteborg. Där stundade den årliga Bokmässan. Tyvärr missade jag den förra året då vi vid denna tid befann oss i belgiska Antwerpen. Men i år var det dags för ett kärt återbesök. Hela tre böcker fick jag med mig hem också så jag är absolut nöjd med besöket.Jens Lapidus-Snabba Cash, Roslund och Hellström-Edward Finnigans Upprättelse och Neil Strauss-Spelet

Kunskap

Under gårdagens föreläsning fick vi se ett litet klipp från Kunskapens Dag tidigare i år där Fredrik Härén talade om just kunskap. Hans föredrag ligger uppe på youtube och nu även här på min blogg. Jag ber er verkligen att undvara dessa dryga 40 minuter av er dyrbara tid. Det är verkligen värt att lyssna på den här killen. Men träffsäker ironi slår han minst sagt huvudet på spiken. Det är dags att vi öppnar våra ögon.

Del 1


Del 2

Dagens låt

Jag tänker från och med nu göra detta med Dagens Låt till en mer eller mindre vardaglig tradition. I hope you don't mind ;)
Detta är ytterligare en av mina absoluta favoritlåtar. Man bli både glad och rädd på samma gång då man lyssnar på den.

Les Enfoires- Le Temps Qui Court

Framtiden igår var idag

Igår. Jag varken orkade, hann eller kom ihåg att uppdatera bloggen. Tiden har alltid en tendens att vara för knapp och försvinna iväg alldeles för fort. Vissa dagar känns det som om den över huvud taget inte ens finns där.
Trots att gårdagen var ganska händelserik, hände det egentligen ingenting speciellt. Först skola i vanlig ordning. Dessa heldagar är verkligen tuffa. Trots att förläsningen är intressant så är det mycket information som ska tas in. Att sedan behöva sitta still alla dessa timmar, behöver jag säga att det efter ett tag kryper i hela kroppen.
Apropå kroppen så nämnde jag häromdagen att det är något virus som fått för sig att våldsgästa min kropp. Det vill fortfarande inte lämna mig i fred. Jag vill inte, kan inte bli sjuk nu! På fredag åker jag iväg för att träffa min finaste vän och tillsammans ska vi gå på Jason M'Raz konsert i Lund. Feber kan inte komma mera olägligt än så. Dock har jag bunkrat upp med Echinagard och Ipren för att hålla viruset i schack. Ska minsann se till att det lämnar mig innan det fått allt för starkt fäste.
Denna lediga onsdag hade jag tänkt änga mig åt vila och plugg. Fungerar den kombinationen överhuvudtaget ihop? Jag får försöka så gott det går. Men först- dags för frukost!

Dagens låt

Det har börjat bli en liten vardaglig tradition det här med "Dagens Låt". Men i alla fall jag tycker att det är trevligt att dela med sig av musik. Musik kan säga så mycket om en människa.
Denna låten får mina tankar att vandra tillbaka till min tid i Belgien och då framför allt till två av mina absolut bästa vänner där nere, som både hade Coldplay och denna låten som sin favorit.

The Scientist- Coldplay

Exhausted

Jag är helt slut, både i huvudet i kroppen. Är det kanske ett virus som är på intåg i min kropp? Jag har i förebyggande syfte knaprat Strepsil hela dagen då jag känt hur halsen börjat ömma. Eller beror min trötthet helt enkelt på min drömpräglade sömn som nu även börjat spöka under dagtid? Hur som haver så vill jag inget hellre än att krypa ner under täcket och sluta ögonen för dagen. Men jag har en massa saker som jag måste göra först. Jag borde med andra ord inte alls sitta här framför datorn och nöjessurfa eller blogga...

Vårgårda

Så var då snart även denna veckan till ända. Tiden rusar verkligen fram i en rasande fart. Vi befinner oss redan inne i andra halvan av september. Oktober närmar sig med stormsteg och därefter är det inte långt kvar tills vintern verkligen är här. Sommaren känns nu mera endast som ett minne blott.

Denna söndagen har vi spenderat i goda vänners lag uppe i Vårgårda. Först stannade vi till hemma hos mormor och morfar, vilket alltid är lika uppskattat. Idag räknade jag till fem sorters kakor :) Självklart måste man smaka på alla och envar. Det är alltid så roligt och besöka mormor och morfar. De har alltid funnits där under alla dessa år. De är verkligen de två absolut finaste personerna jag vet. Jag blir glad över att vara tillsammans med dem och de blir glada över att vara tillsammans med mig och/eller mina syskon. Tänk egentligen att det kan krävas så lite för att göra någon så glad.

Efter kakfrossan åkte vi hem till pappa. Där väntade en stor överraskning för lilla systeryster. Daniel hade nämligen med sig en alldeles egen dator till lilltjejen. Ni kan ju själva tänka er hur glad hon blev när hon insåg vad vi hade med till henne. Daniel har nog avancerat bra på hennes "poppislista" nu.
Efter en god middag satte vi oss åter igen i bilen och styrde kosan tillbaka mot Ulricehamn och här är jag nu. Slut på söndagsvilan. Dags att ta tag i alla de saker som jag under dagen försummat. Ska även se om jag kan locka med Daniel ut på en liten promenix. Behöver lite ny och frisk luft i lungorna känner jag.

Dagens låt

Sitter i skrivande stund och pluggar...eller ja, tanken är i alla fall att jag ska göra det. För att utestänga alla andra störande ljud runt omkring har jag satt stora hörlurar över öronen. Ur dessa strömmar för tillfället väldigt vackra toner. Min musiksmak är ganska bred som ni kanske märkt om ni lyssnat på de youtube-klipp jag lagt ut här i bloggen.
Förutom Glen Hansards låtar från gårdagens film Once går även dessa två låtar varma på datorn.

Lance Inc. - Cold as Ice (Pulsedirver Rmx)


Brothers - The Moon

Vackert

Jag har precis kollat klart på en sådan underbart vacker film. Filmen hade dock inte varit någonting utan all den vackra musiken. Denna låten kommer från och med ikväll att spelas på hög volym här hemma.

Once- Falling Slowly

Solros

Alla dagar kan inte vara bra dagar. I morse så vaknade jag minst sagt på fel sida. Allting kändes bara hopplöst från den stund jag slog upp ögonen. Men nu, några timmar senare har den tryckande känslan lämnat bröstet. Jag har fyllt på kroppens förråd av både D-vitamin i form av solens gassande strålar och nytt syre från den friska höstluften. Den välgörande promenaden har både lugnat kroppens nerver samtidigt som den givit mig ny energi.
Nu ska jag förska avsluta dagens pluggmaraton. Jag har bara två kapitel kvar sedan ska jag njuta av den återstående delen av denna lördag.

Tänkte avsluta inlägget med lite bilder från min STORA solros som äntligen har börjat blomma utanför balkongfönstret. Titta bara vad stor och fin den är. Jag älskar solrosor. De är inte bara vackra att titta på, det är liksom något glatt över dem. Man blir glad av att se dem, glad av att titta på dem.

I'd a dream

Jag drömde att du var tillbaka
men drömmen försvann,
du försvann
jag undrar vart du tog vägen?

Morgonmys

Mys. Jag myser.
Efter en välförtjänt sömn som en belöning för gårdagens hektiska dag, sitter jag nu i soffan med en stor kopp te och levande ljus. Jag låter lördagen sakta komma. Jag har mycket som behöver göras idag, men jag vill ha denna lilla stunds av lugn och ro först. Måste samla krafter inför dagen.

Dimma

Precis som den tjocka grå dimman som drar fram över hav och land, känner jag mig just nu. Osynlig rör jag mig framåt. Jag är den som alltid syns men som ingen lägger märket till. Jag är den som alltid står precis bakom dig om du skulle vända dig om. Den som alltid finns där när ingen annan finns i närheten. Ett ständigt substitut. Men vem finns där för mig? Kanske är det mitt egna fel. Kanske släpper jag aldrig någon tillräckligt nära in på livet. Jag försöker men misslyckandena står på rad. Hur många fler gånger orkar jag försöka innan jag helt struntar i det? Jag förblir den osynliga dimman som tyst rör sig mellan väggarna utan att någon ser eller hör.

Future baby?

Jag hittade en sådan rolig sida tidigare ikväll där man genom att ladda upp bilder på sig själv kan se sitt "framtida" barn. Här är några förslag på hur mina och Daniels barn skulle kunna komma att se ut.
Jag tror det är mina ögon som dessa barn fått medan näsa och mun är från Daniel. Eller vad tror ni, finns det någon likhet?

Toffifee

"Man blir så glad av Toffife" eller som bloggkommentarorerna skrev "man blir så fet av toffifee". Vilken av de två slogans som ligger närmast sanningen låter jag vara osagt. Jag ska hur som helst nu bänka mig i soffan framför Idol. Som förtärbart sällskap har jag en stor kopp te (ovanligt va) och en låda toffifee som jag hittade i skafferiet idag. Tydligen hade Daniel snappat upp min längtan då jag under en reklamsnutt för några dagar sedan sagt något i stil med att "åhhh vad toffifee är gott". Det är sådana små och till synes obetydelsefulla gester i vardagen som betyder så mycket. Visst är jag glad över godiset, sötsaker är alltid gott, men det som värmer mest är att veta att någon faktiskt tänker på en.

Rena rama julafton

En av dagens absoluta höjdpunkter är då jag hör hur brevbäraren slår igen locket till brevlådan här utanför. Genast tar jag på mig skorna och springer nyfiket ut. Det låter kanske dumt att något så banalt och vardagligt kan inbringa så stor förväntan. Det är nästan som att ha det där barnsliga julaftonspirret varje dag. Jag älskar verkligen att få post. Då menar jag inte reklam och räkningar, utan riktig post. Kanske ett vykort från någon som är ute och reser, ett brev från en kär vän, ett paket eller en efterlängtad försändelse. De allra flesta dagar brukar jag dock komma tillbaka in tomhänt. Inga brev eller paket. På sin höjd fanns där kanske en reklamtidning och eventuellt en räkning eller två. Men ibland, och då menar jag IBLAND, är det som om jultomten har tagit en extra sväng förbi mitt hus. Helt plötsligt ligger där en massa spännande saker, allt adresserat till MIG!
Idag har varit en sådan dag. En liten minijulafton. Se bara här vad jag idag hittade i brevlådan:

* Ett vykort från Norge, undertecknat mormor och morfar
* Mitt Mecenatkort (äntligen)
* Icatidningen Buffé
* En efterlängtad bok som jag vann i en utlottning för flera veckor sedan
* En Oriflamekartong
* En klänning/tuika som jag beställt från La Redoute

Förstår ni nu att jag är glad idag :D

God morgon

Då jag fortfarande har lite tid till godo innan dess att det är dags att ge sig av iväg mot bussen, tänkte jag bara kika in här och önska er alla en god morgon.
Egentligen har jag inte så mycket att skriva. Det är fortfarande för tidigt på morgonen för att kreativiteten ska kunna flöda fritt.
En sak som dock skrämmer mig lite är då jag tittar ut genom fönstret. Klockan är snart 06.30 och det är fortfarande bäckmörkt ute. Hösten är verkligen här nu, vare sig vi vill det eller inte. Nu hoppas jag istället på många vackra höstdagar. Ni vet sådana där då solen strålar från en klarbli himmel, vinden blåser frisk och allting runt omkring dig förvandlats till ett brinnande hav av färger. Jag älskar verkligen denna första tiden av hösten. Då träden ändrar färg och innan löven faller ner till marken. Det kunniga lovar fint väder till helgen och jag hoppas verkligen att deras profetia slår in. Jag ska ta tillvara på varje liten sekund, jag lovar.

Beloved YouTube

Vissa dagar saknar man helt saknar inspiration att skriva. Idag är en sådan dag. Jag känner mig helt tom. Kan inte komma på ett enda vettigt ämne eller minsta händelse som idag är värd att berätta om. Dagar som denna är Youtube räddningen. Där hittar man verkligen allt. Dock är jag inte särskilt belevad i dess utbud. Ofta söker jag bara upp musik och videos som ligger mig varmt om hjärtat. Detta är var den som först kom upp idag.

Jason M'Raz- Life is Wonderful

Tänk att jag om lite drygt en vecka kommer att stå och lyssna på honom live. Oh, vad jag längtar.

Surprise

Jag utlovade tidigare ikväll att det skulle bli en liten överraskning här hemma. Det är nämligen så att jag och Daniel, idag har varit tillsammans i två år. Det är inte klokt vad tiden går fort. Å ena sidan känns det som om vi alltid har känt varandra, å andra sidan känns det som om vi träffades igår. Detta har bara varit en början. Jag hoppas verkligen att vi fortfarande kan se fram emot många lyckliga år tillsammans.
Tillbaka till överraskningen då. För att göra denna dag lite speciell hade jag lagom till Daniels hemkomst från jobbet tänt upp hela lägenheten med levande ljus. Finns det någonting mysigare en mörk och regnig kväll. Jag hade även dukat fram med glass och vin som vi nu har suttit och frossat i.Som ett litet minne av denna dag hade jag komponerat en liten text i ett sött kort. Jag är inte mycket till romantiker, men ibland har även jag mina ljusa stunder. Jag gör i alla fall så gott jag kan. I genlängd för kort och glass fick jag fyra trisslotter. Jag älskar lotter, dock köper jag aldrig några själv, vilket Daniel lagt märket till. Tyvärr blev det ingen vinst...inte ens en ny lott. Men det är inte huvudsaken, det roliga är att skrapa och känslan av att kanske kanske...

Ego

Det var ett tag sedan nu. Men idag kommer det upp lite fin fina bilder på min fina nuna igen :P















Höstdagen till ära har jag dragit på mig tjocka ullstrumpbyxor och en stickad klänning. Halsbandet är en present från mig kära vän Tania i Ekvador och örhängen är från Belgien. Utanför dörren sedan fick även mina svarta stövlar (ett par av dem) och mitt nya älsklingsplagg skinnjackan göra mig sällskap.

Nu ska jag bege mig ut på en liten promenix innan det blir alldeles för mörkt och innan dess att Daniel kommer hem. Då väntar nämligen en liten surprise...

Ny kurs

Jag vet inte vart jag ska börja idag. Det är så mycket som snurrar i huvudet på mig. Så mycket som jag skulle vilja dela med mig av. Men för att det inte ska bli en halv roman att läsa för er som tålmodigt besöker min blogg varje dag, delar jag upp det i några mindre inlägg istället. Idag har jag/vi för första gången sedan skolstarten haft en hel lång dag med föreläsningar. Vi har verkligen varit bortskämda med den mjukstart som vi hittills haft. Det är nu med skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot allt arbete som stundar. Den nya kursen som startade idag heter Grundläggande affärsmannaskap längs den textila värdekedjan. Som alltid när det är ny kunskap som serveras sitter jag med spetsade öron och pennan i högsta hugg. Detta verkar vara en helt fantastiskt rolig kurs. Den fångade mig från första stund. Detta var förresten "öppningscermonin" för kursen tidigare idag.

Life on Mars med David Bowie

De två föreläsare som kommer att leda oss genom kursen är även de två som tillsammans skrivit kurslitteraturen. Ryktet säger att boken är en riktig bibel inom såväl modeindustrin som svensk företagsledning. Jag har än så länge bara läst ett enda kapitel. Men det är verkligen en bok som jag enbart utifrån detta lilla stycke skulle kunna tänka mig att sträckläsa. Den tar verkligen upp precis allting du kan tänka dig från det hur en produkt skapas tills dess att den hamnar hemma hos dig eller mig. Allting där emellan, alla led, alla aktörer, ja allting tas här upp. Det låter kanske inte som en bok som man i första hand skulle krypa ner i soffan med en regnig höstdag. Men med tanke på att de två författarna talar/skriver utifrån sina egna erfarenheter ute i braschen gör att texten och boken känns mera verkligen på något sätt. Trots att denna kurs kommer att ta mycket tid i form av föreläsningar och grupparbeten, ser jag verkligen fram emot den. Jag har höga förväntningar, vilka jag tror kommer att infrias.

Tortellinigratäng

Det blev alltså en tortellinigratäng nu i eftermiddag. Smaskens. Det är ytterligare ett sådant där guldrecept jag har. Jätte lätt att göra, tar inte särskilt långt tid och smakar ljuvligt.

TORTELLINIGRATÄNG 3-4 pers

1 påse Barilla tortellini
1 burk champinjoner
1 burk krossade tomater
1 lök
1-2 vitlöksklyftor
ca. 1dl mjölk/matlagningsgrädde
basilika
salt och peppar
riven ost

Gör så här:Sätt ugnen på 225¤C.
Koka upp och häll av pastan. Drag av några minuter på koktiden då de tillagas även i ugnen.
Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs i olja någon minut.
Tillsätt champinjonerna och låt de steka en liten stund.
Tillsätt de krossade tomaterna, mjölk/grädde och basilikan.
Smaka av med salt och peppar.
Blanda samman sås och pasta i en ugnssäker form. Strö över riven ost.
Gratinera mitt i ugnen tills dess att osten smält och fått fin färg 15-20 min.

Serveras varm!

Bilden gör tyvärr inte maten rättvisa. Det är mycket godare än det ser ut här.

Right now

Det här är jag, precis nu i skrivande stund. Jag har precis kommit tillbaka hem efter min lilla tur till skolan. Det var en kort information och den gav egentligen inte så mycket konkret information. Men jag är fortfarande sugen på att åka iväg. Dock tror jag att jag ska vänta åtminstone 1-2 år. På så vis samlar man på sig ytterligare kunskaper i skolan samtidigt som jag inte behöver göra ett avbrott i en nyligen påbörjad utbildning.

Nej, nu verkligen SKRIKER min mage efter mat. Teet som jag gjorde i ordning när jag kom hem har förvisso återställt kroppstemperaturen, men det mättar föga. Tror att det får bli en tortellinigratäng idag. Jag är faktiskt på "laga-mat-humör" idag.

Måndag morgon

Ny vecka, nya utmaningar. Till skillnad från många andra så gillar jag faktiskt måndagar. De är liksom början på någonting nytt. Början på en ny vecka- en ny tid.
Dagens planering är ganska gles. Vi har inga föreläsningar idag men jag tänkte ändå åka in en sväng till skolan. Tänkte gå och lyssna på en slags informationsföreläsning. Det handlar om de stipendier som skolan varje år delar ut för praktik i Europa. Förutom praktisk information kommer det också att komma en tjej som varit ute på just en sådan praktik. Hon ska berätta om sina erfarenheter, vilket jag tror kan bli väldigt spännande. Då jag älskar att resa och upptäcka nya platser, tyckte jag att detta lät väldigt intressant. Vilken möjlighet.

Nej, nu är det dags för frukost. Gissa vad det blir!? Just det fil och müsli as usual. Ska även passa på att gå igenom mina favoritbloggar. En härlig morgon ritual jag har.

Kalasjobb

Åter igen en rubrik med dubbel mening. Vissa dagar får man verkligen till det...eller? Dagen har i alla fall bjudit på både kalas och jobb var för sig samtidigt som jobbet har varit kalas...förstår ni?

Efter en välförtjänt sovmorgon och en stunds lugn och ro, var jag för andra dagen i rad på plats på jobbet. Ja, det var det som jag så hemlighetsfullt skrev om igår. Ingen stor sak kan tyckas, men det finns en historia bakom allt som gör att jag har valt att inte säga för mycket. Nu blir jag åter igen så där hemlighetsfull, men ni får ha överseende med det. Efter jobbet promenerade jag hem till Daniels föräldrar som bara bor några minuter bort. Där hade det varit kalas under dagen, vilket jag tyvärr missade. Men väl inne i värmen igen fick jag både en kopp te och lite sött till. Den energikicken i kombination med det nya friska syret som den kyliga höstluften bidragit med, gjorde att jag piggnade till lite igen. Allt nytt som varit den senaste tiden har verkligen gjort mig trött och hängig. Men blir det när alla nya intryck och vetenskaper ska sorteras och bearbetas. Men det är värt allting. Så bra som jag för tillfället mår har jag inte gjort på väldigt, väldigt lång tid.

Myspys

Ytterligare en fördel med höst och vinter är att det nu är tillfälle att plocka fram de varma och goa' pyjamasarna i flanell. Denna söta lilla blårandiga sak med giraffer på är min givna favorit. Många fina minnen som hörrör till denna pyjamas. Hög mysfaktor med andra ord. Med en skål ostbågar och min varma härliga pläd (skymtas till höger på bild) är myskvällen sedan fulländad.

Exhausted

Vissa dagar är inga bra bloggdagar. Vissa dagar saknar man helt inspiration. Idag är det kanske främst tröttheten som spelar in i mitt fall. Jag är helt slut. Mina ben värker och hjärnan känns som en trögflytande sörja. Men jag har haft en toppen bra dag. Timmarna har bara rusat förbi. Det är skönt med lite omväxling mot alla sega dagar jag spenderat här hemma. Nu har jag äntligen kommit igång med allt. Det är så här mitt liv kommer att vara från och med nu. Jag tror jag kommer att gilla det.

Nej, utan att säga för mycket...en del vet säkert vad jag pysslat med ändå. Nu är det duschen som gäller och därefter soffan. I kväll ska jag göra absolut ingenting och oj vad skönt det ska bli.

Ellinors thaigryta

För att lyxa till det lite extra denna fredagskväll bestämde vi oss för att laga till någonting riktigt gott och sedan mysa i skenet av de levande ljusen medan skymningen faller utanför fönsterna. På menyn stod det en het thaiwok med nudlar/ris. En favoriträtt som det var ett bra tag sedan vi åt. Men vad hade kunnat passa bättre som temperaturhöjare en lite kylig kväll som denna.


THAIGRYTA À LA ELLINOR

1 påse blandade grönskarer (ex. Ica's Thai wok mix)
1 burk kokosmjölk
ca. 150g tofu
ca. 1dl cashewnötter
Sweet Chilisås
Soja
Chilipeppar och curry

Hetta upp olja i en stekgryta och stek därefter grönskerna tills dess att de mjuknar.
Blanda i Sweet Chilisås, soja och kryddor. Låt steka en stund under omrörning.
Blanda i tofu och cashewnötter.
Häll i kokosmjölken och låt koka upp. Blanda eventuellt i lite redning om du vill ha en tjockare sås.
Låt sjuda några minuter innan servering.
Servera med ris eller nudlar. (Jag föredrar nudlar)

Snabbt och lätt!

Kaffepaus

Äntligen en liten paus. Tack pappa för att ha befriat mig från arbetet en liten stund. Hela dagen har jag suttit fördjupad i mina böcker. Det är många anteckningar som ska gås igenom, frågor som ska besvaras och texter som ska läsas. Men jag vill få gjort så mycket så möjligt idag för att under helgen kunna koncentrera mig på annat. Jag kommer att ha fullt upp ändå. Den lilla tiden jag får på hemmaplan kommer nog mest spenderas till att sova. Men jag ser fram emot det. Det ska bli roligt att få göra någonting annat.

Fredag morgon

Trots den tidiga timman har jag redan hunnit med en hel del denna fredag. Då sömnen aldrig ville infinna sig en andra gång denna morgon, lämnade jag sängens varma trygghet och steg istället upp till en ny dag. Utanför fönstren var det nästintill på gränsen till frost. Mina steg styrdes av ren nyfikenhet mot termometern som visade på ynka +5¤...brrr...det märks att hösten är här för att stanna.

Nu är den första maskinen med tvätt är klar och laddning nummer två snurrar som bäst runt i ett virrevarv av vatten. Lägenheten befriad från damm och annat skräp som samlats under veckan och kroppens reserver återigen påfyllda. Visst låter det som om jag nu är klar att gå vidare med denna dag. Undrar just vad som blir nästa punkt på schemat. En promenad i det vackra höstvädret eller några timmars fördjupande i mina ekonomiböcker?

En vacker bild tagen en tidig höstmorgon i det belgiska Verviers.

Favorit i repris

Min musiksmak är minst sagt blandad. Jag lyssnar på det allra mesta beroende på sinnesstämning och tillfälle.
Detta är en kär favorit som de senaste dagarna gått varm i mitt huvud och på det långa bussturerna fram och tillbaka till skolan.

I'M LONELY med SCOOTER

Caipirinha med Döden

Så var den äntligen avslutad, boken som jag har haft på soffbordet under de senaste veckorna. I vanliga fall brukar det kännas ganska tomt av vemodigt efter det att man slagit igen pärmen till en bok en sista gång. Den har liksom fyllt ens liv under en tid och helt plötsligt är allting slut. Men vissa böcker slår man med glädje igenom. Jag är sådan som person att oavsett om det gäller en film eller en bok, så måste jag alltid se/läsa ända till slutet. Jag kan inte lämna någonting halvfärdigt.

Boken Caipirinha med Döden av Maria Ernestam hamnar någonstans mitt emellan det som jag ovan beskrivit. Till en början slukade boken mig totalt. Jag var fast. Det var en riktig sidvändare. Men någonstans i de sista kapitlen så tappade den mig. Storyn som till en början förvisso tedde sig något övernaturlig spårade tillslut ur totalt. I lagom dos klarar jag av tanken på att, som i detta fallet, Döden skulle anta en mänsklig skepnad och vandra mitt bland oss dödliga. Men när sedan både Djävulen, Jesus, diverse profeter och andra bibliska stofiler kom in i bilden, blev det helt enkelt lite för mycket. Dock gillade jag det något oväntade slutet.

Text hämtad från bokens baksida:

"På ytan verkar Ericas liv perfekt. Hon och hennes sambo Tom älskar varandra och trivs med sin tillvaro. Eller det är åtminstone vad Erica tror...Ända tills Tom berättar att han behöver en paus i förhållandet. Allting rasar för Erica, som tröstar sig med några glas vin, somnar och vaknar av att det ringer på dörren. När hon öppnar står hon ansikte mot ansikte med Döden.
I sin desperation låter sig Erica varken skrämmas eller förundras. Kanske för att Dödens uppenbarelse inte alls stämmer med den gängse bilden. Och vem skulle inte låta sig charmas av en stilig man som lagar fantastiska middagar, bjuder på gott vin och beter sig som den perfekte gentelemannen?
Med Döden som bundsförvant tar Erica girigt chansen att "städa upp" i sin omgivning. I den dramatik som följer går kontrollen förlorad och hon börjar begå misstag som får förödande konsekvenser..."

Tekakor

Jag sade ju att jag hade bakat bröd under dagen. Närmare bestämt tekakor. Döm av min förvåning när mina små experiment av receptet resulterade i de godaste tekakor jag någonsin smakat. Kände att jag dock inte kunde skriva så utan att dela med mig av receptet.

Tekakor ca. 20 st

1pkt jäst
5dl vatten (37*grader)
0,5dl matolja
1tsk salt
5dl rågsikt
5dl vetemjöl
2dl grahamsmjöl
3dl grovt rågmjöl
1dl sirap
lin- och psylliumfrön efter smak

Gör så här:Smula ner jästen i en degbunke och rör ut med vatten.
Tillsätt salt och olja under omrörning.
Blanda i de olika mjölsorterna, sirap och fröer.
Arbeta samman till en fin och fast deg.
Låt degen jäsa under bakduk i ca.30 min.
Ta upp degen på mjölat bakbord.
Kavla ut små rundlar av dagen. Storlek efter smak.
Låt tekakorna jäsa under bakduk under 30-40min.
Sätt ugen på 250* grader.
Nagga kakorna med gaffel och grädda dem sedan mitt i ugnen under 5-8 min.
Pensla kakorna med vatten och låt sedan svalna på galler, under en bakduk.

Klapp på axeln

Till skillnad från igår så känns det idag som jag faktiskt har gjort någonting vettigt av min dag. Det är dock inga storartade ting så som att utplånat världssvälten, stoppat alla krig eller täppt igen alla hål i ozonlagret. Men egentligen är det väl inte själva sakerna du göra som är viktiga, det är känslan av att faktiskt ha gjort någonting.
Redan i morse bestämde jag mig för hur jag skulle lägga upp dagen. Jag hade vissa saker som jag ville/behövde få gjort och på den vägen har det varit. Än så länge har jag hunnit med;

* tagit på mig kläder innan klockan 10 (har andra dagar gått runt i pyjamas fram till lunch ungefär)
* en liten morgonpromenad för att väcka hjärnan och kroppen ordentligt
* läst/gjort klart min "läxa" i företagsekonomi
* bakat bröd
* svarat på alla mail som legat och väntat i min inkorg
* hållt mig ifrån datorn och alla de små "snabbesök" jag annars brukar fastna vid

Efter allt detta tycker jag att jag nu gjort mig förtjänt av lite egen kvalitetstid. Jag står i valet och kvalet om jag ska börja plöja igenom alla de nya avsnitten av Desperate Housewives eller om jag ska avsluta den bok som ligger på soffbordet och väntar på mig. Jag tror att det lutar åt det sistnämnda. Jag får passa på och läsa så mycket skönlitterärt så möjligt nu medan jag fortfarande har tid och lust. Framöver kommer det med största sannolikhet ändå att bli mycket läsanade.

Kanske skulle jag försöka hitta lite övningar till denna pilatesboll som min bror så snällt hade med sig till mig igår...?

Morgonrutiner

God morgon. Sitter här i vanlig ordning med en skål fil och en kopp te. Inga obrutna morgonrutiner här inte. Jag har kommit på hur beroende vi människor faktiskt är av rutiner. Av fasta punkter i vårt liv. Jag tror inte på en helt fri människa, även om vissa faktiskt hävdar att de lever helt utan riktlinjer och normer. Någonstans följer även deras dagar ett mönster. Att man sedan måste anpassa och kanske helt gå ifrån sina vanliga rutiner, det är en helt annan sak. Allt eftersom livet förändras, förändra också vi som personer. Vi ställs varje dag inför nya val som på ett eller annat sätt kommer att påverka oss längre fram. Vem har aldrig ställt sig frågan "vad hade hänt om jag inte hade gjort si eller så?".

Det som från början bara skulle bli ett enkelt och glatt god morgon, mynnade visst ut i denna filosofiska rappakalja. Saker och ting blir sällan som man tänkt sig. Särskilt inte då man skriver. Det är lätt hänt att orden skenar iväg och mynnar ut i någonting helt annat än vad som från början var tänkt. Nu ska jag i alla fall fortsätta min dag där jag slutade den, innan jag hamnade här. Med lite mat i magen tänkte jag nu fortsätta denna dag men en liten morgonpromenad innan det är dags att sätta sig med ekonomiböckerna igen.

Kladdkaka

Jag stod i valet och kvalet nu ikväll om jag skulle ställa mig och dra igång ett brödbak eller om jag skulle ta den lite snabbare varianten- kladdkaka. Det blev det sistnämnda. Brödet ska jag istället ta tag i, i morgon bitti.

RECEPT KLADDKAKA

100 g smör
2 ägg
3 dl socker
1,5 dl mjöl
4 msk kakao
1 tsk vaniljsocker
1/2 tsk salt
50 g mörk choklad
Kokos till formen

Gör så här:Sätt ugnen på 175 grader.
Smöra en form med löstagbar kant och bröa den med kokos.
Smält smöret i en kastrull.
Vispa samman ägg och socker, det går bra med handvisp.
Vispa ner mjöl, kakao, vaniljsocker och salt.
Tillsätt det smälta smöret och vispa väl.
Krossa den mörka chokladen och blanda ner i smeten.
Häll all smet i formen och grädda 17–22 minuter.När smeten inte längre fastnar på stickan är kakan klar.
Ta ut kakan och låt svalna i cirka 5 minuter. Servera med vaniljglass eller vispgrädde.

Raggmunkar

Idag blev det raggmunkar till lunch. Jag älskar dessa små potatispannkakor med lingonsylt till. De kokta morötterna kommer förresten från mitt alldeles egna land. Behöver jag säga att de var ljuvliga.

RECEPT RAGGMUNKAR
4 port.

2dl vetemjöl
1tsk salt
5dl mjölk (jag använder solhavre, vilket funkar precis lika bra)
1 ägg
6-8st potatisar

Gör så här:Vispa samman mjöl, salt, lite av mjölken och ägget till en jämn smet. Tillsätt resten av mjölken.
Skala potatisen och riv den direkt ner i smeten.
Hetta upp matfett i en stekpanna. Stek raggmunkarna precis som tunna pannkakor.
Servera med lingonsylt eller äppelmos.

Plugg, plugg, plugg

Ja, så här ser min arbetsplats för tillfället ut. Att sitta vid soffbordet är kanske inte den mest effektiva arbetsställningen ur en ergonomisk synpunkt, men det funkar. Dock längtar jag efter tills dess att vi får vårt nya matsalsbord.
Nej, nu är min lilla micro-paus över. Dags att återgå till böckerna. Det är på gott och ont som man disponerar över sin egna arbetstid.

American Crime

Det finns filmer som roar, filmen som skrämmer, filmer som berör och sedan filmer som UPPRÖR. Ens värderingar sätts på prov och synen på mänskligheten och människan ifrågasätts. Det är sådana filmer som ofta stannar kvar under en längre tid. De ligger och gnager någonstans långt bak i medvetandet. American Crime är en sådan film. En film där åtminstone min gräns för tolerans passerades flera gånger om. . Jag fråga mig hur sjuk en människa egentligen kan bli? Hur människan i grupp fungerar? Vad som händer när alltid bara slår fel, när dem man under hela sitt liv ser upp till, helt plötsligt tappar greppet helt?

Filmen American Crime är baserad på en sann historia. Året är 1965 och två systrar lämnas för attt tas hand av den ensamstående sjubarnsmamman Gertrude. Det är tuffa tider, och hela situationen för familjen sätts på sin spets. Gertrudes labila psyke prövas allt hårdare. Tillslut brister allt och situationen kulminerar till ett av USA:s mest brutala, sadistiska och förnedrande fall av övergrepp någonsin.

Detta är en film som berör, en film som upprör. Ändå vill jag rekommendera den. Vi behöver få upp våra ögon på vad som faktiskt händer runt om i världen. Fallet med Gertrude må ha varit uppseendeväckande under sin tid. Men hur är det idag? Är inte fall av övergrepp mot barn något som vi var och varannan dag får läsa om i dagspressen. Vart är vår värld påväg?

Med en stor rykande tekopp bredvid mig är jag nu redo att plöja igenom internet och uppdatera mig själv om vad som har hänt under dagen. Både morgon och kväll gör jag denna lilla resa runt i andra människors liv. Liksom många andra läser morgontidningen varje morgon, läser jag bloggar och tidningarnas webbupplagor. Jag älskar denna lilla stunden av dagen. En slags verklighetsflykt.
En liten bit ner till höger här på sidan kan ni se en lista där jag har länkat de bloggar som jag för tillfället är särskilt fäst vid. Listan uppdateras med jämna mellanrum då jag hela tiden upptäcker nya "platser" att söka mig till. Det vore roligt om flera ville dela med sig av sina små smultronställen i cyberspace.

För övrig har jag idag inte hunnit med att göra särskilt mycket. Eftermiddagens timmar spenderades i hörsalen i skolan. Ytterligare en föreläsning i företagsekonomi. Desto mera jag lär, desto mera vill jag veta. Trots att det är många termer och begrepp att hålla reda på är detta ett ämne som verkligen intresserar mig. En bra grund inför framtiden om inte annat.

Dagens outfit: Tröja Merde (ny!), Svart linne H&M, Jeans Acne, Pärlhalsband från mamma. Till detta tillkom senare mina skinnstövlar, skinnjacka och en stor svart scarf.

En dag till för att minnas

Det går inte att fly. Gamla minnen hinner förr eller senare alltid ikapp en. Helst av allt hade jag velat glömma. Helst av allt hade jag velat att det inte fanns någonting att minnas. Men nu är jag rädd att mina minnen försvinner. Ansiktsdrag och dofter suddas ut. Ljud och röster sjunker undan. Jag famlar förtvivlat efter någonting, bara någonting litet, som gör att jag kan hålla fast vid det som en gång var. Bilder och musik får mig att minnas. Men istället för att med glädje se tillbaka på tiden som var, är det med sorg i hjärtat som jag ser vad framtiden saknar. Om det fanns någonting jag hade kunnat göra för att få Dig tillbaka, hade jag utan tvekan gjort det. Men vissa saker är oåterkalleliga. Du lämnade mig kvar med ett stort hål i mitt hjärta och minnen som är på väg att försvinna. Varför?




Idag har jag ingen lust till någonting. Helst av allt hade jag velat krypa tillbaka ner i sängen. Ligga där insvept i tryggheten som det varma täcket utgör. Där kan ingenting skada mig. Där kan jag ligga med bara mina minnen och känslor som sällskap. Men jag måste gå vidare. Saker och ting kommer aldrig mera att bli så som det en gång i tiden var. Livet har valt en annan väg. En väg som jag nu är tvingad att gå utan Dig vid min sida. Du har istället valt andra ledsagare till mig och det är i dessa personer som jag måste finna orken och glädjen att gå vidare.

Wii

Rubriken idag är tvetydig. Å ena sidan skulle "wii-känslan" kunna beskriva dagens glädje. För det är just vad denna dag haft i beredskap för mig- glädje. Jag har fått umgås med de människor som står mig allra närmast. De människor som betyder mest för mig. De människor som inger just denna "wii-känslan". Å andra sidan har jag för första gången i mitt liv provat på att spela Wii. Jag är alltid ute sist vad gäller tekniska uppfinningar och förekommanden. Men idag fick jag till min stora förtjusning för första gången greppa denna märkligt fascinerande kontroll och det var med glädje som jag gav mig in i spelets värld. För första gången i mitt liv vann jag faktiskt en hel bowlingserie! Dock kräver både bilkörning och gittarspelning ytterligare övning innan jag kan brilliera med några bedrifter där.

Vill bara tacka min söta vän Helena och henns lika söta lilla familj för en underbar eftermiddag. Jag kunde inte ha önskat mig en finare avslutning på denna veckan. Nu är mitt humör på topp och mina batterier åter igen laddade till max. Snälla lova att det inte dröjer allt för länge innan dess att vi ses igen.

Lila

Idag känner jag mig ganska lila...men visst är det en jätte fin färg!? Är glad att den kommit tillbaka nu i höst.

















Svart klänning från Clara, Lila t-shirt Mango, Blommig jacka H&M, Halsband BagLady, Örhängen OXXO Design, strumpbyxor och stövlar ???

Morgonstund har guld i mun

I vanlig ordning har jag placerat mig här framför datorn men en stor rykande kopp te. Jag älskar dessa lugna morgonstunder. En stund i stillhet. Ett tillfälle att bara få vara.

Senare idag väntar lite smärre festligheter. Pappa fyller år och det ska givetvis firas. I eftermiddag har jag sen stämt träff med mina fina vän. Man får passa på att avlägga ett besök då man är i krokarna. Det är tyvärr inte allt för ofta.

Jag har stort hopp om denna dagen. Tror att den kan komma att bli någonting riktigt bra faktiskt.En vacker höstbild som jag tog under en av mina promenader i Belgien. Tyckte att den passade ypperligt en ruggig dag som denna.

Dagens inköp

Ett besök i Gällstad är aldrig fullbordat utan en liten tur på Lager 157. I min plånbok har jag sedan flera månader tillbaka en liten rabbatcheck att använda i butiken. Dock har jag alltid lyckats glömma denna vid tidigare besök. Idag var jag såldes "tvungen" att använda den innan giltighetstiden gick ut.















Den svart/vit randiga tröjan kommer från Merde och den vita t-shirten är från Lager 157's egna kollektion. Jag gillade t-shirten speciellt för de små söta detaljerna på ärmen. Tuff och söt på samma gång.

Lördag

Alla dessa lediga dagar gör att man kommer ifrån den ordinarie veckorytmen. Jag blir dagvill helt enkelt. Men idag är det lördag, det har jag för säkerhetsskull kollat upp i almanackan.
Dagen började lugnt och skönt. För en gångs skull fick jag faktiskt en liten sovmorgon, i alla fall i mina mått mätt. Men även efter det att jag slagit upp ögonen och registrerat det faktum att ännu en natt hade blivit till dag, låg jag kvar under mitt varma täcke. Jag lät regndropparna som smattrade mot fönstret vagga in mig i ett meditativt lugn. Det var verkligen en underbar start på morgonen. Att ligga där under det varma täcket och låta tankarna fara fritt en stund innan det tillslut var dags att ta det stora steget och kliva upp ur sängens värmande trygghet.

Morgonens lugn har speglats under hela dagen. Vi har spenderat några timmar hos Daniels föräldrar där vi blev bjudna på både mat och eftermiddags fika. Det är alltid lika roligt att umgås med nära och kära. Väl hemma i Ulricehamn igen gav vi oss ut på en långpromenad. Regnet som verkligen öst ner under hela dagen, hade under den sena eftermiddagen äntligen dragit vidare. Kvar lämnade den frisk luft och strålande solsken. Perfekt promenad väder. Jag skulle inte klara mig utan dessa små turer varje dag. Jag behöver den stunden för att rensa hjärnan. Det är mycket tankar och funderingar som far omkring i mitt huvud just nu. Då är det skönt att kunna hitta ett tillfälle till lugn som ger en tid att sortera och bearbeta det som annars hade blivit till ett kaos.

Gracie

Igår kväll såg jag en av de bästa filmerna som jag någonsin har sett. Det är svårt att beskriva de känslor som filmen skapade hos mig. Det enda jag kan säga är att den viljestyrka och det självförtroende som den här tjejen visar prov på, trots tuffa motgångar, var någonting helt fantastiskt. Tänk om man hade haft ett uns av hennes vilja och go.

Filmen jag talar om är "Gracie". En film om frihet, familj och fotbollsdrömmar som bygger på den Oscarnominerade skådespelerskan Elisabeth Shues egna barndomsminnen.

" När femtonåriga Gracies storebror omkommer i en tragisk olycka, slås hennes familj i spillror. Men Gracie bearbetar sin sorg på ett oväntat sätt - hon bestämmer sig för att slåss om en plats i pojkarnas fotbollslag och uppfylla hennes brors högsta dröm. Utskrattad, motarbetad och förnedrad finner hon inom sig en styrka hon inte visste fanns. Gracie vet att spelets regler snart kommer att ändras."

Bild och text från www.discshop.se

Cleaned up

Nu är det skinande rent i lägenheten igen. Det känns alltid lika bra att ha det rent och snyggt omkring sig. Jag har även plockat bort överflödiga småsaker som vi samlat på oss i hyllor och skåp. Vad mycket skräp man samlar på sig egentligen. Dock var det inte mycket som slängdes. Det tar emot alldeles för mycket. Det mesta fick helt enkelt flytta ner i kartonger för ett eventuellt framtida bruk.
Jag har även rensat ur de sista sommarplaggen i garderoben. Det är med sorg i hjärtat som jag måste tyvärr erkänna för mig själv att sommaren faktiskt är över för i år. Nu är det hösten som stundar och därmed också tjockare och varmare plagg. Men trots att kläderna som nu fått ersätta de tunna små sommarkläderna, är både tjockare och större, blev garderoben bara halvfull. Den som för bara några veckor sedan var överfull...
Nej, nu är det snart middagsdags...Undra vad man ska hitta på idag?

Frukost

Vilken lyx att få vakna upp en regnig och grå fredagsmorgon till en underbart härlig frukost. Det var min kära far som bestämt sig för att stanna till hos oss idag igen. På grund av den tidiga timman (för vår del i alla fall) tog han vägen förbi Ica och köpte med sig lite färska frallor till frukost. Mums.

En gammal bild men på samma "tema"

Nu är det dock dags att ta tag i denna dag. Överst på listan står städning. Det är aldrig särskilt roligt men det känns desto bättre då det är klart.

Dagens

Det blev lite stressigt i morse innan jag skulle med bussen. Pappa hade vägarna förbi Ulricehamn och stannade till för att dricka en kopp kaffe tillsammans med mig. Alltid lika trevligt med oväntat besök. Hann i alla fall knäppa dessa bilder innan jag sprang iväg.















Skjorta från Twist&Tango, Jeans super gamla från JC, Kavaj Pour Femme, Sjal H&M, Halsband en present från Daniel och örhängen (de syns knappt) från Glitter.

Märker att jag måste införskaffa en bättre kamera snart. Har en gammal liggande i min byrålåda förresten...kanske skulle ta fram den och testa om bilderna blir bättre med den?

Gosh

Tackar vet jag nedfrysta matlådor. De har tjänat ett helt fantastiskt syfte denna veckan. Efter en lång eftermiddag med föreläsningar och en ännu längre (det känns i alla fall så) busstur hem, skriker magen efter mat. Då jag får ta bussen in till stan så pass tidigt blir det aldrig att man äter någon lunch och under eftermiddagen tjänar frukten enbart som en liten sockerkick. Inte konstigt att man är vrålhungrig när man kommer hem. Då är det skönt att kunna plocka upp en låda ur frysen och sedan bara vänta några minuter medan den tinas upp i micron.

Det var bara en liten notis. Trots att jag nu äntligen har ätit känns det fortfarande som om det bara är mat som snurrar runt i mitt huvud. Nu ska jag i alla fall försöka koppla av och varva ner lite med en stor kopp te. Hade tänkt att ge mig ut en sväng men då himlen fullkomligt har öppnat sig, nöjer jag mig med att bara ta min varma kopp te och titta ut på regnet.

Vilken miss

Kanske var det jag som hade allt för stora förväntningar på gårdags kvällens tillställning. Tråkigt nog var det inte lika trevligt som jag hade tänkt mig. Visst fanns där stunder med skratt och trevligt umgänge, men över lag var det hela ganska långdraget och segt. För att göra det lättare att förstå så börjar jag från början.

Efter mycket om och men bestämde jag mig tillslut för att jag skulle åka in på det s.k. förminglet på Textilmuseet. Tänkte att det kanske trots allt kunde vara roligt att hitta på någonting innan själva middagen. När jag väl kom fram visade det sig dock att det bara var jag och en till tjej från min klass, en ensam stackars kille och kanske sju utbytesstudenter...Tydligen hade inte tillställningen lockat särskilt många. Vi fick en liten guidad tur runt på museet som för all del var intressant, men för utbytesstudenternas skull var visningen på engelska. Det hade varit helt okej för min del om bara guiden hade kunnat prata engelska. Jag förstod inte ens hälften av vad hon sa.

När klockan började nämra sig halv sju begav jag mig iväg bort mot högskoleområdet där middagen skulle äga rum. Som tur var hittade jag ganska snabbt några andra tjejer i klassen som jag slöt upp med innan det var dags att sätta sig till bords. Dessa tjejer hamnade dock i den andra matsalen och jag fick istället sällskap av fyra andra tjejer. Vi fem var de enda från vår klass som satt inne i den matsalen. Men vi hade trevligt. Ljudnivån var stundtals ganska hög så det var med nöd och näppe som man gjorde sig hörd och förstådd.
Vad gäller maten så var det ingen höjdare. Men vad hade man kunnat vänta sig. Jag tror att vi kanske var mellan 200-300 personer som skulle serveras. Min vegetariska meny bestod av:
Förrätt: en toastliknande sak med keso
Huvudrätt: potatisgratäng och OSTgratinerad zucchini
Efterrätt: kladdkaka
Middagen var ganska långdragen. Jag tror att vi satte oss till bords vid halvåtta-tiden och var inte färdiga innan halv elva. Förrutom mat bjöds det också på mer eller mindre kvalitativa "gyckel". Med risk för att låta jätte tråkigt och negativ så var inte heller dessa särskilt roliga. Några små skämt och uppträdanden fick en att dra på smilbanden, men annars...nja...

Det som skulle ha blivit en trevlig avslutning på denna kväll blev istället en tidig hemgång för min del. Här har jag dock helt mig själv och min egna dumhet att skylla. I kön på väg in till studentpuben kom jag på att jag hade glömt mitt leg. Det fanns inga pardon, jag fick inte komma in. Jäkla skit rent ut sagt. Det var bara att vända i dörren och ringa Daniel för att be han komma och hämta mig.

Summa summarum så här dagen efter kan jag tycka att gårdagskvällen för all del var en trevlig erfarenhet och det fanns som sagt en del trevliga stunder. Men hade jag inte gått dit, så hade jag inte missat något om man säger så. Men det hade jag å andra sidan inte vetat om jag aldrig gick dit...

Min kamera var förvisso med under kvällen, men det fanns inte så mycket roligt att ta kort på. De flesta bilderna är på mina bordsgrannar och av hänsyn till dem tänker jag inte lägga upp dem här. Dock tror jag att det kommer att komma upp lite mingelbilder på studentkårens hemsida inom kort. Lovar att länka dit för den som är intresserad.