En underbart solig dag

Tänk vad lite sol kan göra. Bara genom att tränga igenom molnen och visa sig, ger den upphov till så mycket värme och glädje. När jag skriver värme menar jag inte solens värme, utan snarare den värme solens närvaro sprider i kroppen. Än är det för tidigt på året för att den ska kunna övervinna de kalla vindarna.

Idag hade jag och Ulrica fått dispens för att sluta lite tidigare från jobbet. Det är inte direkt högsäsong för tillfället och vi har inte så mycket att göra. Folk har droppat av lite då och då under veckan. Vi tänkte dock att vi skulle spara oss till fredag.
Trots att det bara blev en dryg timma tidigare, gjorde det så mycket större skillnad. Om inte annat så gottade man sig i vetenskapen om att de andra fortfarande jobbade, medan jag var hemma och hade påbörjat min helg.
Vilken underbar start på helgen sedan. Under bilfärden hem sa jag till Ulrica att det var perfekt väder för den första utomhusfikan för i år. Solen sken från en klarblå himmel och när vi närmade oss Ulricehamn, lös hela staden så fint i solgasset. Där kom den glädjen jag tidigare pratade om. Hela kroppen fylldes med lycka och förväntan.
Väl hemma kunde jag inte motstå att plocka upp lite fikabröd i frysen och sätta på tevatten. Jag och Daniel tog sedan varsinn stol och satte oss ute på altanen. Det var lite småkyligt, men den varma drycken värmde och jag satt bara där och mös.

Tandläkarbesök och annat skoj

Började denna underbara soliga och vackra dagar med en liten sovmorgon. Tänk vad gott en liten timma kan göra. Det var så härligt att få gå upp utvilad och pigg. Att sedan se solen gå upp och dagen ljusa utanför fönstret, fyllde en med hopp inför dagen. Detta skulle nog bli en bra dag trots allt.

Anledningen till denna lilla sovmorgon mitt i veckan, var att jag skulle till tandläkaren. Kanske inte det roligaste tänker många. Jag kan väl själv inte medge att det finns med på min Topp 10, men jag har inte heller ont av att gå det. Det känns bra att någon fixar ens tänder och håller uppsikt över dem. Förhoppningsvis håller de då några år extra. Några hundralappar fattigare, begav jag mig sedan iväg till jobbet. Där förflöt en helt vanlig dag, dock något långsam. Men då detta blir min femte arbetsdag i sträck är det kanske inte konstigt att man nu börjar bli trött. Skönt att det bara är imorgon kvar.

Jag ser verkligen fram emot helgen denna veckan. Det är nu bestämt att det blir Göteborg med mässa och kompisträff på lördag, och sedan middag med min söta lilla vän och våra andra hälfter, på söndag. Jag måste verkligen försöka att hitta en vårjacka snart också. Tänkte passa på att ta mig en titt på stan när jag ändå är nere i Göteborg. Någonting som faller mig i smaken borde de väl ha.
Måste även rekommendera en av årets bästa filmer (enligt mig i alla fall) innan jag avslutar dagens inlägg.

TILLSAMMANS ÄR MAN MINDRE ENSAM
Filmen bygger på en roman med samma namn av Anna Gavalda.
Handlingen utspelas i Paris under ett års tid. Camille är en ung kvinna som tagit avstånd från sin överklassbakgrund och jobbar som städerska, boende i ett kallt litet vindsrum. I samma hus bor Philibert de la Durbellière, en beläst aristokrat som lider av sin svåra stamning, som försörjer sig på att sälja vykort utanför ett museum. När han en kväll finner Camille svårt sjuk lyckas han övervinna sin blyghet och tar henne till sin stora eleganta våning. Där möter Camille kocken Franck, Philiberts inneboende, en snygg men butter kvinnokarl. Han blir alltmer otrevlig mot Camille, tills det visar sig att hans vrede bottnar i skuldkänslor över att ha placerat sin älskade mormor på ett ålderdomshem. Sakta men säkert börjar de tre att krypa ut ur sina skal. Trots komplikationer och dispyter är glädjen i gemenskapen med varandra större än problemen. Känslorna växer sig allt starkare mellan Camille och Franck och han försöker övervinna Camilles rädsla inför den stora kärleken.

Detta är en riktig må-bra-film som bara måste ses. Jag vet dock att jag ibland kan ha konstig smak vad gäller filmer och alla gillar kanske inte denna typ av film. Men den är fin. Otroligt vacker. Ni borde i alla fall ge den en chans. Om inte annat kan jag rekomendera boken.

Glasögonorm

Så där ja. Efter nästan två veckors väntan har jag nu i eftermiddags varit och hämtat mina glasögon. Det har varit en lång väntan innan jag tillslut fick dem i min hand. Första gången som jag besökte optikern var någon gång i höstas. Efter att lidit av konstant huvudvärk i nästan ett år blev jag mer eller mindre tvingad att gå dit. Allt för att kunna konstatera eller utesluta vad min huvudvärk berodde på. Optikern hade dock inte så mycket att komma med. Han sa att glasögon skulle kunna underlätta vid huvudvärk, men det var inte helt säkert att felet satt i ögonen. Efter en nästan timslång syndundersökning var jag redan på dåligt humör och att prova bågar var det då inte läge för. Allting var bara superfult. Jag bad om att få återkomma följande vecka. Den där veckan dröjde dock. Flera månader. Men så för drygt två veckor sedan nu var jag alltså tillbaka i butiken igen. Denna gången hade jag med mig Daniel som smakråd. Vi var där i över en timma och jag tror att vi gick igenom större delen av sortimentet. Tillslut lyckades jag ändå att bestämma mig för ett par och det är de som nu sitter på min näsa. Vi får se om de kan hjälpa mig. Jag ska bara ha dem när jag sitter vid datorn, läser, kollar på tv och liknande.

När jag ändå var nere på stan passade jag på att hämta ut mina böcker som jag beställt. Nu har jag åter fyllt upp mitt redan gedigra förråd. Måste verkligen komma igång att läsa lite mera. Jag har en hel del böcker som ligger och väntar på mig. Det har varit dåligt med läsandet på sistone. Jag har helt enkelt inte haft någon ro till att lägga mig i soffan med en bok. Tänkte öppna upp med Stieg Larssons tredje bok nu- Luftslottet som sprängdes. De andra två böckerna har varit riktiga sträckläsare så förhoppningsvis blir denna lika svår att lägga ifrån sig. Tyvärr blir det inte mycket ledig tid i helgen. Vi är uppbokade både hela lördagen och söndagen. Bra att jag har hela nästa vecka på mig att bara ligga och gotta mig med min bok. Daniel jobbar kväll och jag dag, vilket innerbär att jag är ensam hemma då jag kommer hem från jobbet.

Ojojoj

Många "oj" idag. Tillsammans bildar det namnet på dagens rubirk "ojojoj".

Nr.1
När jag kom till jobbet idag insåg jag att det var min diskvecka denna vecka. Usch och fy säger jag verkligen. Att diska hemma är helt ok. Jag ser helst att det är rent och snyggt runt omkring mig. Skulle inte drömma om att låta disk stå och vänta i flera dagar.
Nu måste jag dock hålla efter och sköta, inte bara min egen disk, utan en hel hop andra "främmande" människors urdruckna kaffekoppar och söliga tallrikar. De flesta sköter sig dock bra och plockar själva in disken efter sig. Att bara sätta på- och tömma diskmaskinerna är helt ok. Men så finns de alltid de som verkar tro att koppar och matrester förflyttar sig från en plats till en annan helt av sig själva. Antagligen lever de i en liknande grisstia hemma eller så har de någon som sköter allt detta åt dem. Människor!
Men nu är det bara att bita ihop. En dag är redan till ända och det återstår bara fyra. Sedan blir det förhoppningsvis aldrig mera min tur igen.

Nr.2
Var ute och gick en sväng i vanlig ordning när jag kommit hem från jobbet. Daniel hade fått nys om ett nybyggt hus en bit utanför Ulricehamn. Det skulle tydligen vara något storartat för hela kalaset hade gått på 18 miljoner! Det huset var vi ju bara tvugna att gå och titta på.
Efter en stunds promenerande nådde vi fram till ett väl tilltaget och storartat "arkitekthus". Det är mig egna beteckning på nya, moderna hus. Jag tror att de flesta vet vilken typ av hus jag pratar om. Om det var värt 18 miljoner har jag dock svårt att bedöma. Visst låg det fint och huset var stort. Men för att komma upp i de summorna måste huset ha inkluderat en hel del special details.

Nr.3
Pratade precis med en gammal killkompis. Då han numera arbetar inom det militära, hörs vi inte av allt för ofta. Han kunde dock berätta för mig att han fått ett nytt jobb med start i december. Roligt för honom tänkte jag. I alla fall ända tills dess att jag fick reda på vad jobbet innerbar...
Han ska åka ner 6 månader till Afghanistan och arbete mitt i händelsernas centrum. När han först berättade detta blev jag väldigt skärrad. Tänk om han aldrig kommer hem igen. Som jag dock sa till honom, har man överlevt sina ungdomsår i Vårgårda, då klarar man det mesta. Jag vet att det är en dålig jämförelse, men jag får försöka att se lite mera lättsamt på det hela. Hoppas verkligen att han kommer hem med hela sig i behåll. Jag ska i alla fall stå där och vänta på honom när han kommer hem.

Inga allvarliga planer som gick i stöpet

Trots en lång arbetsdag, är jag fortfarande full av energi. Det hör inte till vanligheterna. Men kansker beror det på att jag varit så inställd på att få gjort en sak då jag kom hem. Har tänkt på det länge och hade reserverat helgen för ändamålet. Dock blev det (som vanligt) inte som man tänkt sig, och tiden gick som bekant alldeles för fort. Det var inga storartade planer. Jag hade bara tänkt att utöka det sinade fikaförrådet med lite kanelbullar. Skulle även göra makaronipuddig som var tänkt för helgen, men som hamnade vid sidan. Vi blev ju bjuda på mat istället.
Men idag då jag plockat fram köksassisten och allt kom jag på det att vi inte har någon mjölk. Är det inte typiskt. När man inte ska ha mjölk finns det massor, och när man vid ett fåtal tillfällen faktiskt behöver det, ja då står man där med huvudet i kylen bara för att kunna konstatera att man inte finner något mjölkpaket. Jag får ta och skicka Daniel till affären imorgon efter jobbet. Då kan jag sätta mina husmoderliga talanger i verket i morgon istället.

En annan ovanlig sak är att det verkar som om jag, redan idag, har planerna någorlunda klara för nästa helg. På Svenska mässan i Göteborg annordnas något som de kallar för Wellness Mässa. Som man kan utläsa av namnet handlar det om hälsa, dvs. kost, motion m.m. Tycker att det verkar lite intressant, så blir nog en sväng dit ner. Tänkte även passa på och göra stan. Det var år och dagar sedan jag sist var där. Kanske även ska passa på och träffa min (icke bortglömda) vän. Har lovat att komma ner allt sedan hon flyttade ner och det är länge sedan. Hoppas bara hon är ledig :)

På söndag blir det ev. en date med en annan vän. Vi har ett resturang besök som vi försökt att passa in länge nu. Kanske blir det på söndag eller så skjuts det på framtiden igen. Vi får se vad veckan mynnar ut i.

Tänkte passa på att rekommendera en bok som jag läste ut igår också.

Onåd av J.M Coetzee.
Boken handlar om David Lurie, lärare vid ett universitet i Kapstaden, Sydamerika. Efter en liten kärleksaffär med en av sina studenter, tvingas David att erkänna- och visa sin ånger offentlig. Detta kan hand dock inte gå med på utan avgår istället och lämnar universitetet. Han beger sig ut på landsbygden, hem till sin dotter. Där hjälper han henne i det vardagliga livet på hennes gård. Men i området, som nästan helt befolkas av svarta, är vardagen för en ensam kvinna, allt annat än säker. En dag dyker det upp tre vilt främmande män på gården. Davids dotter blir brutalt våldtagen och han själv misshandlad och brännskadad. De skändar gården på allt av värde och försvinner sedan. Davids hitills lugna och trygga värld vänds upp och ner på bara några timmar. Han blir rasande då hans dotter dessutom vägrar att anmäla våldtäkten. Hon väljer att istället stanna kvar på gården. I vanära. I onåd.

Coetzee språk fångar verkligen upp sin läsare från första raden. Det är lättsammt och bildligt. Historian om David och hans dotter är gripanden. Trots att den Sydafrikanska landsbygden ligger så långt borta, känns det ändå så nära. Det skulle kunna vara här och nu, alldeles inpå oss själva.

Som tur är blev det bättre

Efter en rent ut sagt kass morgon men vaga förhoppningar om dagen, får jag nu så här några timmar senare, konstatera att det faktiskt blev en väldigt lyckad dag. Det har varit väldigt lungt och skönt, ändå har jag fått gjort väldigt mycket känns det som. Det är bland det värsta jag vet, att konstatera att en hel dag har gått utan att man fått gjort minsta vettiga sak.

Efter en skön och välgörande dusch i morse fann jag tillräckligt med inspiration för att ställa mig och baka lite bröd. Rågrutor blev det. Mamma gjorde ofta dem förr och de är riktigt smarriga. De kom väl till pass efter våra lååååååååånga långpromenad.
Då solen strålade från en klarblå himmel kunde man inte låta denna dagen gå, utan att ha varit ute åtminstonde en liten stund. Våran lilla promenad resulterade dock i en över 1½ timma lång tur. För den som aldrig varit i Ulricehamn, kan jag berätta att det bara är en enda lång backe. Som tur är började vi med att gå uppför. Det innerbar att när vi började bli trötta och bestämde oss för att gå hemåt, då hade vi bara nedförsbacken kvar.

Väl hemma igen ställde jag mig åter igen framför spisen för att fixa till dagens middag. Hade hittat ett gott recept på en indisk grönsaksgryta. Tycker alltid att det är roligt att prova någonting nytt. Man får dock passa på under helgen då man är ledig och kan lägga ner lite mera tid på maten. Vi hann dock inte börja äta innan dess mormor och morfar kom. Helt oanmälda kom de dock inte, vi visste om att de skulle dyka upp under eftermiddagen. Istället för middag blev det då lite fika och allmänt prat. Det var mycket trevligt.

Nu, nästan 12 timmar efter det att jag satte mig ner framför datorn för att skriva dagens första inlägg, ligger jag i soffan och kollar på Melodifestivalen. Det är med förnöjsamhet jag kan konstatera att detta faktiskt varit en av de bästa dagarna på länge. Det behövs inte så mycket eller storartade saker för att fylla en dag med mening. Det är det lilla som gör det ;)

Småtrött och lätt irriterad

Känns verkligen som en drömstart på denna dagen. Jag hinner inte ens slå upp ögonen innan jag kan konstatera att humöret är på bott. Ibland vaknar jag så om mornarna och känner mig bara arg och trött på allting. Ingenting är roligt. Det är väl egentligen sådana dagar då man borde ligga kvar i sängen och bara dra täcket över sig. Men jag blir så rastlös av att ligga där. Har svårt att komma till ro igen när jag väl har vaknat. Då är det bättre att gå upp och fördriva lite tid här framför skärmen. Vilket otroligt spännande liv jag har *suck*

Mycket av min irritation denna morgon beror nog på gårdagskvällen. Efter att ha varit ute i Gällstad hos Daniels föräldrar hela eftermiddagen såg jag fram emot att bara få komma hem, lägga mig i soffan och slötitta på tv. Daniel hade dock förvanat mig att Robert (alias Tjötas) skulle komma förbi och lämna sin dator även denna helgen. Den gör inget annat än krånglar och Daniel är snäll och hjälper till att fixa den. Ok, tänkte jag. Inte så farligt att han sitter och pillar med den. Det blir ändå gott att det bara är vi två hemma. Men inte då...Det hade jag väl egentligen kunnat räkna ut...Robert och Anna blev kvar. Jag tejpade väl på mig ett smile och agerade som den "perfekta" värdinnan. När de väl åkte hem några timmar senare, var all min energi slut och jag var trött och sur. Då Let's Dance var slut och jag inte hade någonting vettigt kvar att göra, gick jag och lade mig. Daniel följde efter, men jag vände ryggen till och sa att jag ville sova...Usch, ibland är jag hemskt elakt mot honom. Men jag var sur över att Robert och hans tjej stannade och det visste han om. Hade ju inte varit så svårt för honom att bara säga det att han fixar datorn under kvällen och så kan de hämta den nästa dag (idag). Det är kanske tur för honom att han fortfarande ligger och sover i godan ro. Då har jag ytterligare lite tid på mig att komma på bättre tankar.

Trött är jag också. Det känns som om jag inte alls har fått mycket sömn i natt. Det känns som om jag legat och vridit och vänt mig fram och tillbaka under hela natten. Jag har inte kunnat få någon ro i kroppen. Jag har nog slumrat till emellanåt men bara för att en stund sedan vakna igen. Det har varit väldigt hattigt. Trots att timmarna i sängen är "enligt rekommendationerna", känns det som om jag inte sovit någonting alls. Undrar just hur denna dagen ska sluta.

Jag funderar på att ge mig ut på en liten promenad nu innan frukost. Daniel han sover fortfarande (som vanligt). Solen strålar verkligen utanför fönstren och jag tror att vinden har mojnat också. Det viner inte längre kring huset i alla fall. Kan behöva lite frisk luft för att rensa upp tankarna lite.

Jag har hittat världens roligaste hemsida. Skulle bara spana in den lite nu under eftermiddagen, men blev sittande i närmare en timma. Vad roligt jag hade. Här nedan är några exempel på min kreativitet :)

Prova du också på www.magmypic.com

Husköpet äntligen klart

Äntligen. Efter flera månaders lång väntan har det hus vi bor i nu äntligen blivit sålt. Det är förvisso tråkigt. Våran hyresvärd har varit väldigt bra och lätt att ha att göra med. Men det har varit väldigt jobbig att leva i ovisshet. Vi har inte kunnat planera allt för mycket då vi inte vetat om vi skulle bli tvugna att flytta eller inte. Inte heller har vi kunnat göra om så mycket här hemma. Vår (enligt mig) fula hall har fått behålla sin olivgröna färg allt för länge. Gardinerna i vardagsrummet har fått hänga kvar, trots att jag tröttnade på dem strax efter det att jag satt upp dem första gången. Min efterlängtade gungstol har även den hamnat på väntelistan.
Men nu, efter denna långa väntetid, verkar det dock som om allting äntligen har ordnat upp sig. Vår hyresvärde ringe tidigare ikväll för att meddela att huset nu hade blivit sålt. Det var ett yngre par som köpt det och de hade köpt det "med oss i", som hon uttryckte det. De hade dock tänkt sig att bo i en av lägenheterna själva. Hon kunde inte lova oss till 100% att det var vi som skulle få bo kvar, men det var i alla fall det hon hade fått uppfattningen av. Skönt tänkte jag. Då Daniel jobbar nu ikväll, grabbade jag snabbt tag i telefonen för att försöka att få tag på honom och berätta nyheten. Jag som alltid trott att det skulle bli han som fick berätta för mig. Var bara rena turen att jag var hemma nu ikväll. Daniel har dok lite svårare att ta saker med samma ro som mig. Han målar snabbt djävulen på väggen. Det handlar nog snarare om oro än om riktig ilska och jag kan förstå honom. Att huset blivit köpt sade oss egentligen inte så mycket mera än vad vi tidigare visste. Vi visste fortfarande inte vad det skulle bli av oss, om vi skulle få bo kvar eller ej.
Det har dock hänt mycket denna kvällen. För bara en liten stund sedan knackade det på dörren och utanför stod två helt främmande människor. De presenterade sig som de nya ägarna till huset och sa att de kommit förbi för att presentera sig lite och så. Det frågade även om vi var intresserade av att bo kvar här i vår lägenhet. "Absolut, sa jag. Det är klart att vi är". Jag måste dock erkänna att jag blev ganska förvånad. Jag trodde att de som köpte huset för att bo i, faktiskt skulle ta våran lägenhet. Men å andra sidan hade de rätt i att genom att ta den ovanför oss, som inte är lika nyrenoverad, har de chans att sätta sin egna personliga prägel. Det var trevligt av dem att komma förbi och det känns skönt att veta att vi nu har möjlighet att bo här. Dessvärre tycker jag synd om våra grannar. Jag har aldrig haft mycket kontakt med dem, bara hejat på dem de fåtal gånger som vi stött på varandra. Men de bodde här innan oss och nu är det de som måste flytta. Det är inte vårat fel, men det känns ändå elakt.
Det ska bli roligt att få meddela Daniel denna glada nyhet nu. Förhoppningsvis kommer en tung sten att lätta för honom. Har har verkligen gått runt och bekymrat sig för detta länge nu. Han i sin tur får väl sedan ta kontakt med de nya ägarna och diskutera huset och andra praktiskta detaljer lite bättre. Sådant har inte jag så bra koll på :P
Skönt är det i alla fall att vi nu vet att vi får bo kvar här så länge vi vill.

Betald fritid

Ibland så händer det. Ibland tillfaller även "turen" på jobbet vårat skift. Efter att ha kollat almanackan ett halvår framöver, kan jag konstatera att vi inte har en enda ledig helgdag som sammanfaller med vårat kvällsskift (dvs. att vi skulle få lite extra ledigt).
Idag hade vi dock turen, om man nu kan kalla det så, på vår sida. Våra datorer på jobbet lever med jämna mellan rum (ganska ofta) sitt egna liv. Det är sällan de fungerar som de ska. Idag har de varit lite otillitsfulla hela dagen och redan vid 17-tiden ikväll havererade de totalt. Det gick att utföra enstaka saker men tillslut gav allting efter och det hängde sig. Då vi redan rensat upp allt annat som kunde göras, stod vi nu där helt arbetslösa. Vi behövde dock inte oroa oss den närmsta timman då vi blivit bjuda på MQ's utförsäljning. Vår chef hade också lovat att vi skulle få gå dit under betald arbetstid :) Kan man ha det så mycket bättre? Åka att shoppa på betald arbetstid. Efter ett antal svettiga vändor bland alla kläder klarade sig tillslut några plagg sig vidare till kassan och kassen. Det blev mest toppar och en liten söt klänning. Inte kostade det något heller. För 125:- fick jag en skjorta, en långärmad tröja, ett linne och en klänning- allting märkesvaror också. Hittade även en snygg skjorta och tröja till Daniel som hör och häpnad passade perfekt. Han blev superfin i sina nya kläder och det tyckte han till och med själv. Nu vågar man inte släppa ut honom ensam framöver.
Tillbaka på jobbet igen nu då. Det hade fortfarande inte hänt något med våra trötta datorer trots att vi gett dem lite vila. De var fortfarande lika döda. Vi ringde upp vår chef och förklarade läget. Att det varit elektroniskt dött hela kvällen och att vi nu inte hade någonting mera kvar som vi kunde göra. Han sa då till oss att vi fick gå hem, med fullt betalt dessutom! Ibland har man verkligen flyt. Vi har med andra ord inte jobbat sedan klockan 18 ikväll, men ändå haft fullt betalt.
Imorgon ska vi dessutom börja lite tidigare, vilket innerbär att vi också får sluta tidigare. Det finns inte alls mycket för oss att göra på kvällstid nu och då kan vi lika gärna vara där och hjälpa till under dagtid. Det blir skönt att slippa de sena kvällarna även om mornarna är rätt så härliga. Men om jag får välja, kommer jag nog hellre hem i tid.

Nu måste jag fixa i ordning mig själv och allt annat inför morgondagen. Ska se till att jag har lite mera tid att skriva något vettigt då också.

Kvällsvecka

Denna vecka väntar kvällsskift. I vanliga fall brukar jag inte vara allt för förväntansfull då de sena tiderna vankas. Då man ändå ska upp på morgonen, har jag ingenting emot att gå upp några timmar tidigare för att sedan kunna komma hem i vettig tid och ändå ha kvällen kvar. Nu, då vi jobbar mellan 12.30-21.30, försvinner hela dagen. Det blir inte att man gör något storartat på förmiddagen, på sin höjd lite städning kanske. Det känns som om det inte är någon större idé att dra igång någonting för man hinner knappt börja innan man ska åka.
Denna veckan tycker jag dock att det ska bli ganska skönt med de extra sovmornarna. Förhoppningsvis har vi lite att pilla med även under de sena timmarna på jobbet. Det är en fördel då tiden går mycket fortare.
Sedan har jag ju fredagen att se fram emot också. Det är den största bonusen med kvällsveckan- att man är ledig under fredagen. I och för sig får man jobba söndagen istället, men hellre söndag än fredag. Än så länge har jag inga planer, men det är trots allt bara måndag. Jag har hela veckan på mig att fundera ut något. Daniel är också ledig så något trevligt ska vi väl allt kunna hitta på.

Heldag

Ja idag har det verkligen varit en heldag. Vaknade redan vid halv åtta imorse, pigg och utvilad. Då Daniel fortfarande sov, bestämde jag mig för att ha lite egentid, bara mysa och ta det lungt. Jag började med att ta en lång varm dusch, alltid lika underbart härligt. Vattnets strilande måste dock ha väckt Dana, för han var påväg upp då jag var klar i badrummet. Tillsammans dukade vi fram frukost och satt sedan ner i lugn och ro och åt. Till skillnad från andra helger då vi ibland lyxar till det med färska frallor, nöjde vi oss idag med vad som fanns att tillgå hemma. Det blev inte så pjåkigt det heller.

Det bar senare iväg upp till Vårgårda. Det stod mycket på schemat denna lördagen. Först avlade vi en liten visit hos mormor och morfar. Fick lite fika i magen och en trevlig stund tillsammans. Mormor fick även en bild på en supersöt basker jag hittat på jobbet och som jag absolut måste ha. Men som med så mycket annat som jag tycks hitta, är det inte H&M's priser på sakerna. Tänkte således höra med mormor först om hon kunde sticka en sådan till mig. Hon skulle väl försöka, men jag får nog köpa den själv i alla fall. Jag fick dock en annan basker med mig hem. En snarlik modell fast grå och betydligt tjockare. Passade ju utmärkt idag då det var riktigt vinterkallt ute.

Hemma på Ravingatan sedan mötte Elvira oss med öppna armar. Hon hade väntat på oss hela förmiddagen. Efter ytterligare ett glas te och lite dösnack, åkte vi iväg till Christopher som var hemma på helgpermis. Han fyllde ju 20 nu i veckan så blev lite snabb uppvaktning av honom nu. En trimmer till huvudet och en flaska champange (det hör ju ändå till, en slags inbjudan till Systembolaget nu när man uppnått betrodd ålder och allt).

Efter en god middag kom sedan det vi alla hade väntat på- storartat biobesök på Rialto Bio (nu åter igen öppnad). Jag måste dock säga att filmen- Alvin och gänget blev något av en besvikelse. Jag tror att jag hade större förväntningar på filmen än vad den kunde leva upp till. Först och främst så trodde jag att filmen var animerad, men det visade sig att det var spelfilm. Ekorrarna var dock animerade. Vad jag har väldigt svårt för, för att inte säga hatar, när det gäller spelfilmer, det är när de är dubbade. Jag tycker att det är otroligt jobbigt när ljud och tal inte stämmer överrens med vad som händer på duken/tv:n. Så blev fallet nu ikväll, vilket var en besvikelse. Måste dock erkännas att filmen var lite småcharmig på sina ställen och lite roliga repliker fanns det allt när.

Väl hemma i Ulricehamn igen hamnade vi givetvis framför tv:n igen. Det vankades melodifestival även denna lördag. Jag frågar mig dock varför jag tittar på det varje vecka. Det är fullkomligt värdelöst. Har inte Sverige några bättre musiktalanger än så här? Vissa bidrag är ju rent av pinsamma. Sedan vet jag att de låtarna som jag faller för ofta inte passar in i schlagersammanhang, men vissa låtar och artister undrar man verkligen vart de har hittat dem någonstanns.

Nu stundar snart sängen och J.B då min arbetsvecka börjar redan imorgon. Det är i och för sig frivillig övertid. Trots att jag inte har någon större lust till det, kan det var skönt att ha lite komp och extra pengar framöver.

Natti Natti

Äntligen fredag

Så var då ytterligare en arbetsvecka till ända. Ytterligare några dagar att lägga bakom sig. Varför blickar jag bakåt och ser till vad jag lagt bakom mig, istället för att blicka framåt och se vad som väntar? Jag är nog en människa som lever för dagen. Jag har svårt att sätta mig in i situationer och händelser som ligger längre fram i tiden. Jag kan om jag vill, men det handlar nog snarare om omvilja. Varför lägga ner kraft och energi på något som inte är här och nu? Är det inte bättre att lägga den kraften på det som sker i detta nu? Jag ska dock inte vara så krass och säga att jag aldrig ser fram emot något eller drömmer mig bort. Bara nu inom det närmsta har jag några roliga saker att se fram emot.

Imorgon bär det som sagt iväg upp till Vårgårda. Det ska verkligen bli roligt. Framförallt så saknar jag lilla Elvira. Trots att jag såg henne senast förra helgen så är saknaden redan stor. Hon är mitt allt. Utan henne hade jag inte varit där jag var idag. Ofta tänker jag att det är henne jag har att tacka för att jag lever. Hennes kärlek är outbytbar. Däför ska det bli roligt att få umgås lite extra med henne imorgon. Det betyder inte bara myket för mig, det betyder lika mycket för henne.

En annan sak som jag också fått bekräftelse på idag och som jag därmed kan våga ge mig på att se fram emot, det är att det blir Stockholm första helgen i april. De ringde från resebyrån idag och bekräftade att vår bokning hade gått igenom. Det ska bli så roligt. Efter 22 år ska jag nu äntligen få komma upp till våran egen huvudstad. Jag har besökt flertal europeiska huvudstäder, men aldrig min egen. Vet inte varför det blivit så, det har liksom aldrig blivit av att jag åkt upp. Det är inget särskilt som jag varit intresserad av att se och vad gäller shopping och så finns mycket i Göteborg. Men nu bär det alltså av.

Kvällsfika

Det har väl inte ungått någon att det idag är Alla Hjärtans Dag. Usch, tycker att det är så töntigt, men ska inte sticka under stol med att även jag både uppvaktade och blev uppvaktad. Men det är bara ett komersiellt jippo. Ytterligare ett tillfälle för handlarna att tjäna lite extra pengar. Varför måste man ha en speciell dag till att uppskatta dem som står en nära och dem man tycker om? Borde man inte göra det varje dag under året? Det ska bli skönt imorgon då allt detta ståhej blåst förbi. Kanske kan man till och med få lyssna på lite vettig musik på radio och inte bara en massa gammalt kärlekstrams.
Jag måste verkligen låta som den mest oromantiska personen i hela världen. Måste erkänna att jag inte är mycket för romantik heller, men i lagom dos är det lite mysigt. Som idag till exempel. Nyvaken och inte riktigt vid minna sinnes fulla bruk tjatade Daniel om att jag skulle gå och sätta på min dator. Jag som knappt kommit upp ur sängen. "Jag tar det sen" sa jag, men han fortsatte att envisas. Tillslut styrde jag stegen mot köket och där såg jag att han ställt en lite present och ett sött kort. Bakom pappret döljde sig ett jätte fint ljus, men ett litet gulligt hjärta. Det har nu fått en plats i ett av våra fönster. Kan nog bli mysigt där det tänds. Daniel var så stolt över att han faktiskt hade varit och köpt dessa presenter helt själv. Jag måste medge att även jag blev lite rörd. Det var väldigt gulligt gjort av honom. Tänk vad lite glädje på morgonen kan göra för resten av dagen.

Idag har det faktiskt för en gångs skull varit en ganska så angenäm dag. Efter jobbet var pappa förbi en sväng på lite kvällsfika...Hmmm...vet egentligen inte vilka sorts värdar vi kan kalla oss, då det var han som fick åka ner till Ica och handla. Vi hade varken kaffe eller pålägg till mormors frallor. Erbjöd mig att betala men hade ju kunnat räkna ut att det inte skulle bli så. Men gott var det. Mormors bröd är verkligen smaskens. Hennes granne hade bakat några underbart goda vaniljhjärtan också som pappa var snäll nog att ta med sig. Efter besvikelsen på jobbet (då vi inte fick några vaniljghjärtan) var det en smaskig överraskning.
Det var trevligt att sitta ner så en stund på eftermiddagen och bara prata. I vanliga fall har man tusen och en sak att göra när man kommer hem. Då kan det vara skönt att med jämna mellanrum faktiskt sitta ner och umgås lite.
Ska bli trevligt att åka upp till Vårgårda till helgen också. Var så länge sedan vi var där. Finns dock några mera oanjenäma besök som kommer att inkluderas i den lilla utflykten. Men men det är sådant man får ta. Sker ju inte varje helg som tur är.

Nu är det sista nattens sömn denna arbetsveckan. Imorgon är det äntligen fredag. Veckan har trots allt gått fort men det betyder inte att helgen är mindre efterlängtad.

Ellinors Jacka

Ja, man skulle verkligen kunna tro att mitt namn stod på den där jackan som vi idag har skickat ut till alla MQ butiker runt om i landet. Det var verkligen en riktig "Ellinor jacka". Jag blev helt förälskad i den. Så otroligt fin...MEN...och det är ett stort MEN. Som med så många andra grejer man faller pladask för, kostar de där efter också. Denna lilla förälskelse går på 1899:-. Det kanske är i dyraste laget. Så himla typiskt. När väl min köpfria månad är över (12 dagar kvar) ska jag i alla fall styra kosa mot en MQ butik och prova den. Om jag har tur passar den inte alls. Då behöver jag inte fundera mera på det. Om inte så får jag ett riktigt huvudbry. Jag är verkligen i behov av en ny vårjacka, men kanske inte i den prisklassen. Å ena sidan borde jag unna mig någon slags belöning för denna köpfria månad som jag än så länge klarat av galant. Jag har försökt att hitta en bild på nätet men utan resultat. Att ge sig på en förklaring är nog inte heller lönt. Den säger inte så mycket.
Oh, jag har varit helt lyrisk över detta idag. Tänk vad glad man kan bli av bara tanken eller synen på något. Av något så betydelselöst som ett klädesplagg dessutom.

Flera glada nyheter som kommit idag. Från och med 1 mars får vi nytt avtal på jobbet, vilket bland annat höjer vår månadslön med 900:-. Inte så mycket kan tyckas, men det är i alla fall 600:- extra (efter skatt) varje månad. Det är ju bätte än ingenting alls. Våra OB-tillägg höjs även det, men dock inte lika märkbart.
Det negativa med det nya avtalet är att vi måste börja räka 8 timmars karensdag. Det vill säga att om vi går hem fyra timmar innan ordinarie arbetsskift är slut, så måste vi räkna av fyra timmar nästkommande dag också, innan vi kan få ut våran sjukersättning. Det är kanske lite surt, men å andra sidan är det väldigt bra då man märker hur en del utnyttjar systemet så som det är idag. De stämplar ut karens en timma innan arbetsdagens slut och kan sedan vara hemma med betalt nästa dag. Usch, jag blir så sur på sådana där samhällsparasiter. Sådana som bara ska utnyttja systemen hela tiden. Det är helt sjukt att det tillåts. Tur att vi har en regering idag som börjar dra åt trådarna och strama upp det hela lite. Det kan vi behöva. Jag har ingen lust att försörja dem som inte behagar arbeta bara för att det är mera bekvämt att stämpla. Det tror jag det. Det hade jag gärna gjort ett tag jag också om det erbjudits mig. Men utan att varken vara fack- eller a-kassa ansluten, blir det lite svårt. Jag klarar mig bra i alla fall.

Nu är det redan dags att krama kudden. Kan behöva en god natts sömn för att orka med arbetet dessa två sista dagar. Jag måste dock erkänna att denna veckan har gått förvånandsvärt fort ändå. Skönt att det bara är två dagar kvar till helg.
Imorgon är det ju Alla Hjärtans Dag också. Enligt min mening bara kommersiellt trams, men får se om mannen här hemma har hittat på något. Jag har i alla fall en liten present gömd någonstanns ;)

Boring

Usch, ingenting roligt eller speciellt att berätta idag heller, men jag svamlar väl runt en lite stund i alla fall. Några rader av meningslöst tänkande kommer det säkert.
Min blogg har blivit lite som en dagbok. Förr förde jag dagligen dagbok, nu har det blivit lite mera sporadiskt. Jag försöker att tag mig tid så ofta det går (eller så ofta jag kommer ihåg rättare sagt). Skulle vilja skriva oftare än jag gör. Det är väldigt bra självterapi. Man tömmer hjärnan och kroppen på alla intryck man fått under dagen. Vissa dagar har man mer att skriva om, andra mindre. Men oberoende på hur mycket/lite man har att skriva så är känslan av tomhet i huvudet efteråt densamma.

Trots att det bara är tisdag idag, sitter jag redan och funderar på vad vi ska hitta på till helgen. Det blir säkert en sväng upp till Vårgårda i alla fall. Det är väldigt längesedan vi var där nu så det är på tiden att ta en tripp dit upp. Har även lovat lillasyster bio- Alvin och gänget. Det kan nog bli trevligt. Har sett vinjetten för filmen och den verklar helkul. Sedan var det inte igår man var på bio heller. Kanske dags att gynna filmindustrin lite.
Sedan blir det väl en sväng ut till Gällstad och Daniels föräldrar en dag också. Vi får se om vi tar det en kväll nu i veckan eller om det blir till helgen också. Hans pappa fyller år så vi får väl uppvakta honom lite också. Om inte annat så får vi lite fika, vilket alltid är gott.

Nej, nu ska jag återgå till tvsoffan. Vi hann bara se halva den filmen vi började med igår- Kärlek på menyn. Vi ska nu se klart resten. Än så länge är den ganska bra. En lite småmysig kärlekskomedi. Bra strötittar film då man inte behöver koncentrera sig så mycket.
Tills imorgon ska jag försöka ha någonting mera vettigt att skriva. Om inte annat så låter jag bloggen vara en dag. Skäms för mitt tråkiga liv.

Film

Jag satt och just och klurade lite på vad jag skulle ta och skriva om här idag. Det har egentligen inte hänt något speciellt idag. Det är måndag, vilket innerbär arbetsstart, därmed inte så mycket att förtälla. Men då slogs jag av tanken om att skriva lite om några av de filmerna som jag sett under helgen. Vem vet, det kan kanske intressera någon. Om inte annat inspirera/avråda någon när de senare står i videohyllan och ska välja något till filmkvällen.

Nr.1- I am Legend ¤
Ensam på New Yorks gator vandrar Robert Neville (Will Smith), immun mot det hemska virus som slagit ut hela civilisationer. De flesta dog omedelbart, medan en liten procent var precis som Robert immuna. Dock klarade de inte kampen mot dem som tog emot smittan och utvecklades till hemska monster, med en blodaptit som får Dracula att se ut som en lekfarbror. Robert, vars enda sällskap är hans hund överlever genom att plundra lägenheter och jaga rådjur vid Times Square. Fast besluten att hitta ett botemedel kämpar Robert inte bara mot sitt psyke, utan också mot det faktum att de smittade monstrena han försöker bota, gör allt för att döda honom.

(http://www.moviezine.se/)

Nr.2- Guldkompassen ¤¤¤

I en parallel värld till vår egen bor Lyra Belacqua. Hennes enkla tillvaro vid Oxfords lärosäte avbryts när hon en dag råkar höra sin farbror berätta för en grupp professorer om sina mystiska upplevelser i norr. När hennes bästa vän sedan blir kidnappad bestämmer sig Lyra för att rädda honom. Hennes sökande leder till Nordpolen, en magisk plats där bepansrade isbjörnar och häxor lever, och där en mystisk organisation utför experiment på kidnappade barn. Filmen är baserad på Philip Pullmans första bok i triologin "Den mörka materian".

(http://filmtipset.se/)

Nr.3- Sex&Breakfast ¤

James och Heathers kärleksrelation är på väg att gå i stöpet. För att få tillbaka gnistan erbjuds dom av sin terapuet att ingå i ett experient då de byter partner med ett annat par som har samma problem.
(http://filmtipset.se/)

Ja, det var ett litet urval. Det enda som egentligen varit sevärt är Guldkompassen. Den var sådär mysigt sagoaktig. En blandning av Narnia och Sagan om Ringen. Fantasy men ändå inte jobbig och krånglig.
I am legend var en stor besvikelse. Jag hade i och för sig hört att den inte skulle vara så bra. Den var väldigt överreklammerad, men nu har jag i alla fall sett den. Det hör väl till att man ska ha gjort det.
Vad gäller Sex&Breakfast så var den fullkomligt värdelös. Det enda som var roligt var att se Macaulay Cunlkin (mera känd som Kevin i Ensam Hemma) som vuxen. Fortfarande sig lik...Passade dock inte riktigt in i en sådan roll. Ja, den som är nyfiken får väl ta och se efter själv, men jag lovar att du missar ingenting om du inte gör det.

Kalas och Schlagerfest

Igår var det verkligen festligheter och kalas hela dagen lång. Då det är Daniels födelsedag, tänkte jag att jag skulle uppvakta honom riktigt ordentligt. En födelsedag får ju inte börja dåligt. Det är en speciell dag (även om meningen med det hela minskar med åren).
Jag brukar alltid vakna före Daniel. När jag väl slått upp ögonen en morgon har jag svårt att komma till ro och somna om igen. Men igår gjorde det inte så mycket. Igår kunde jag ta till vara på den tiden och ordna en fin frukostbricka till min lilla älskling. Jag hade redan förberett lite genom att ta upp en stor bit tårta ur frysen. Den härstammade egentligen från min födelsedag, men den var minst lika god några veckor senare :)
Förrutom tårtan fanns där också kaffe, levande ljus och en lite bukett snödroppar som jag varit ute och plockat. Det blev verkligen jätte fint. Oh, vad glad Daniel blev sedan. Han hade tidigare skämtat om att han ville ha tårta och uppvaktning på sängen. Jag tror inte att han trodde att han verkligen skulle få det. Men glad blev han.
Jag och mina syskon har ända sedan vi varit små blivit uppvaktade i sängen på våra födelsedagar. Daniel sa att han aldrig blivit det på samma sätt så han satte väldigt stort värde på detta.
Två fina (och välbehövliga) presenter fick han också. Båda två hade han nämnt i förbifarten att han behövde. Det ena var en slipsnål (för att hålla fast sina slipsar nu när han börjat använda dem allt mer ofta) och en cykelsadel (så att han inte kan använda en trasig sadel som ursäkt för att inte cykla till jobbet).
Efter en väldigt mysig morgon tillsammans tog vi tag i förberedelserna inför eftermiddagens kalas. Det var egentligen inte så märkvärdigt, vi hade bestämt oss för att bara bjuda på lite fika. Men det skulle ändå städas, dukas osv. Förrutom Daniels föräldrar och morfar, var även pappa, Tina och Elvira här. Det blev några trevliga timmar tillsammans. Åt gjorde vi också, alldeles för mycket. Det var både bullar och kakor följt med vienetta glasstårta *mums* Men är det kalas så är det.

Lite senare på kvällen kom Robert och Anna hit. Vi hade bestämt oss för att ha lite trevligt tillsammans framför tv:n och Melodifestivalen. Vad den beträffar sedan så var det rent ut sagt värdelöst. Det fanns två låtar jag jag gillade, en som var väldigt bra och en som var ok. Men ingen av dem gick vidare...Istället var det som vanligt "fel låt som vann". Jäkla skitprogram. Men men jag kommer säkert att sitta där nästa vecka i alla fall.
Resten av kvällen var dock lika trevlig trots ett uselt melodifestivalen. Vi satt och pratade, rökte lite vattenpipa och halvsov sedan till en film (I am Ledgend). För den som inte sett den så säger väl vår reaktion av filmen en hel del. Ingenting att han den heller. Men nu har man i alla fall sett den.

Nu ska jag försöka att få någonting i magen denna morgon. Har frallor som ligger i ugnen och väntar på att bli klara. Det börjar dofta väldigt gott så är nog inte så långt kvar nu.

Viva España

Äntligen fredag. Äntligen helg. Äntligen ledig.
Denna veckan har verkligen varit intensiv. Det har varit fullt upp hela dagen, från arla till skymning. Det börjar bli mer och mer att göra på jobbet nu. Det är roligt. Har inte riktigt gillat den döperiod som varit nu under några veckor. Skönt när man får hugga i och speeda upp lite igen. Alla trivs vi att jobba på olika sätt och under olika tidspress. Det är givetvis individuellt, men det är hur jag föredrar att

Det har som sagt varit mycket på jobbet, men det har varit minst lika mycket hemma på eftermiddagarna och kvällarna. Där har jag bara mig själv att skylla. Då Daniel har jobbat kväll så har jag velat ta vara på min lediga tid. Nu när jag tänker efter så vet jag inte vart tiden har tagit vägen egentligen, men jag har verkligen haft att göra hela tiden.

Nu ska det bli skönt med helg. Jag hoppas att kunna varva ner och koppla av lite. Men det får bli mellan varven, för även i helgen väntar många åtaganden.
Först och främst är det Daniel som fyller år i morgong. Då blir det lite kalas på eftermiddagen och sedan lite schlagerfest på kvällen. Kommer ett annat par hit så vi ska väl ha lite trevligt tillsammans hade vi tänkt.

Denna fredagen har dock börjat så bra som den kan. Efter besvikelsen över den uteblivna belgienbiljetten så har jag nu lugnat ner mig lite. Utan att ta ut någon glädje i förskott denna gången så kan jag inte låte bli att låta lite glädje sippra in i kroppen igen. Vi har nu nämligen bokat spanienbiljetten till sommaren. Det blir två veckor nere i soliga och härliga Nerja. Vad jag har längtat dit. Det blev ingenting förra året då vi åkte till Korfu istället. Det var helt ok det också men Nerja är alltid Nerja och det är en fin sommartradition. Det ska nu bli så roligt att få dela detta med Daniel. Att få visa och uppleva allt detta underbara tillsammans med honom.
Även om juli och sommaren ligger många månader framåt i kalendern så har jag åter igen något roligt att se fram emot.

Helvets jävla skit

Det är väl klart. Hur kunde jag vara så dum och tro att jag för en gångs skull faktiskt skulle få någonting roligt att se fram emot? Något som bröt av denna grå och trista vardag. Hur kunde jag tro att jag faktiskt kunde få vara glad och lycklig?
Allt detta var bara naivt av mig och vad som gör mig mest irriterad är att jag tillät mig själv att låta detta lyckorus fylla min kropp. Det gjorde besvikelsen så mycket större när den väl var ett faktum.
Inom mig rasar alla världens svordomar. Men vad hjälper det? Det finns ingenting att göra åt det nu...

Igår kväll var jag överlycklig över att vi äntligen skulle komma iväg till Belgien. Jag skulle äntligen få träffa mina vänner igen. Allting var bokat och klart. Både boende och flyg. Trodde jag ja...

När jag imorse slog på datorn väntade dock ett mycket tråkigt mail i min inkorg. På grund av felaktiga uppdateringar från flygbolagen kunde inte min bokning genomföras. Flighten var inställd. Plötsligt föll allt samman och jag drabbades av smått panik. Om flighten var inställd innerbar ju det att det inte skulle gå att boka biljetter någonstanns. Ändå låg alla resorna kvar ute på nätet. Jag provade flera stycken men nåddes hela tiden av felmeddelanden. Flighten var fullbokad- var vänlig och försök ett annat plan. Men det fanns inga andra plan, inte på tider som passade oss i alla fall.
Under hela dagen har jag försökt att lösa detta på ett eller annat sätt. Försökt att hitta alternativ. Alternativ finns det förvisso men de kostar. Jag är inte beredd att lägga flera tusen på en flygbiljett ner till Belgien när jag vet att man kan få en för några hundra.

Jag börja nu sakta att acceptera faktumet att vi inte kommer att komma iväg till Belgien i april. Vi får helt enkelt vänta. Kanske blir det en favorit i repris i september igen och då kan vi kanske stanna några dagar extra. Det är väldigt lessamt att det blivit som det blivit, men å andra sidan finns det ingenting jag kan göra åt det. Vi får helt enkelt försöka att komma på någonting annat roligt att se fram emot. Jag måste verkligen ha ett delmål, något att se fram emot, om jag ska orka med och stå ut denna våren.

WiiiiiiiiiiiiiiHiiiiiiiiiiiii

Äntligen har vi bokat biljetter tillbaka till Beligen och tillbaka till Verviers.
Det är mera 1½ år sedan jag lämnade staden med löftet med att snart återvända. Det där "snart" har dock dröjt. Med undantag för vår lilla weekend till Antwerpen i september, har jag inte varit i Belgien en ända gång sedan jag åkte därifrån. Jag har verkligen velat åka tillbaka. Jag har saknat alla vännerna och min familj där. Den tiden jag hade där tillsammans med dem var verkligen speciell. Något liknande kommer aldrig att komma i närheten här hemma.
Strax efter det att jag kommit tillbaka till Sverige och var som mest sugen på att åka tillbaka, då fanns tiden men inga pengar. Sedan började jag arbeta och då fanns pengarna men inte tiden.
Vad är det för resonemang egentligen? Meningen med att arbeta och tjäna pengar är ju för att man ska kunna leva. För mig innerbär ordet "leva" att förverkliga sina drömmar och verkligen ta till vara på vad livet och dagen har att erbjuda. Största delen av mina drömmar handlar mest om resor och platser jag vill besöka. Hade jag bara haft möjligheten hade jag gärna levt kappsäck och ständigt varit på resande fot. Men att leva för dagen och följa sina drömmar är lättare sagt än gjort. Det är så lätt att han en tanke eller en illusion, men det är svårare att förverkliga dem. Men ingenting går så länge man inte försöker. Man kanske inte kan få allt, men man kan alltid få något.

Men nu har vi alltså bokat dessa efterlängtade biljetter. Än dröjer det ett tag innan avgång. Vi åker inte förrens första veckan i april. Men jag går redan och längtar. Idag är hela kroppen fylld av en sådan glädje. Det här ska bli så roligt. Efter den här tråkiga hösten och vintern kan det verkligen göra en gott att få komma bort ett tag. Även om Belgien inte bjuder på tropisk värme och mera sol än Sverige, så är det i alla fall skönt med ett miljöombyte. Kroppens alla sinnen behöver stimuleras på mera än ett sätt.

Förrutom kompisarna i Belgien längtar jag också efter les gauffres (våfflorna), chokladen, ölen och mycket mycket mera. Oh, om departure day ändå kunde vara här nu.

I valet och kvalet

Stod i valet och kvalet om jag skulle sätta mig ner och skriva några rader även idag. Jag har egentligen ingenting spännande att berätta...Å andra sidan har andra dagars inlägg kanske inte varit av störst intresse heller. Undrar egentligen för vems skull det är man bloggar...? Är det inte lite som en modern dagbok?

Efter en ganska seg dag på jobbet idag, var det skönt att kunna gå hem en halvtimma tidigare...Det var flera som droppade av då arbetet sinade under eftermiddagen. En halvtimma mer eller mindre gör kanske inte så stor skillnad kan man tycka, men någon gång ibland kan det vara skönt att känna att man "tjänat" en halvtimma av dagen. All ledig tid är värdefull tid.
Väl hemma kunde jag passa på att ge mig ut på min promenad (det har börjat bli en bra ovana) medans det fortfarande var ljust ute. Det mörknar fortfarande dock ganska snabbt. Men det är skönt att veta att vi går åt rätt håll, att vi går mot ljusare tider.

Jag har även haft ett ryck i köket under kvällen. Hade bestämt mig för att baka lite...Tanken slog mig redan förra veckan men det blev aldrig av. Vi ska ju ha lite kalas här till helgen då Daniel fyller år så jag tänkte att det kan vara bra att ha lite saker i frysen.
Gav mig även i kast med att koka soppa. Broccolisoppa. För en gångs skull tänkte jag att jag skulle följa ett recept. I vanliga fall brukar jag hitta på själv. Resultatet blev väl ok. Har bara provsmakat lite ännu men den gick i alla fall ner.

Nu kommer Daniel vilken minut som helst. Tänkte jag skulle få honom att sitta ner med mig i soffan och kolla på ytterligare ett avsnitt av Jericho. Usch vad jag börjar bli tjatig om den där serien nu. Men det är inte många avsnitt kvar så jag lovar att jag snart blir tyst.

Mitt emellan

Tänkte försöka skriva några rader nu mitt emellan alltihopa.

Jag har precis kommit tillbaka in i stugvärmen efter en lång och härlig promenad. Det var verkligen jätte skönt ute. Väldigt friskt och kallt, men ändå inte så kallt så att man frös. Efter en lång dag instängd i en dammig lagerlokal, är det väldigt skönt att få komma ut en stund på kvällen och få lite riktig luft i lungorna. De kan behöva rensas ut. Dessutom blir man så mycket piggare av lite frisk luft. Det är lite av meditiation att gå där i mörkret och filosofera för sig själv. Givetvis är det trevligt med sällskap också, men ibland kan det vara skönt med lite ensamhet. Daniel jobbar ju kväll denna veckan så jag får hålla mig till godo med mig själv.

Strax börjar 2900 Happiness på tv. Då jag lyckades att följa det varje dag förra veckan så tänkte jag att jag ska ge det en chans även denna vecka. Det är rätt så skönt att ha en fast punkt på dagen då man faktiskt vet vad man ska göra. Även om det så må vara en meningslös serie som är den punkten.
Innan dess att jag bänkar mig i soffan måste jag dock fixa maten tills imorgon. Det blir pestopasta med mozarella och körsbärstomater. Allting är klart, väntar nu bara på att pastan också ska bli det. Men än återstår det några minuter.

Funderar på om jag ska göra ett ryck och röja lite i källaren sedan. Jag har tagit hem en massa kartonger från jobbet som jag tänkte sortera upp mina saker i. Jag har alldeles för mycket. Det jag drar mig för är inte själva jobbet i sig, det är att meningen med det hela är att jag ska slänga sådant jag inte använder...eller aldrig kommer att använda igen. Jag har hur mycket skor och väskor som helst som ligger där nere...Men det kan ju alltid komma till användning någon gång...eller...?

(vill ha en sådan hylla!)

And off we go...

En ny arbetsvecka har nu startat. Här gäller inga lediga eller heliga söndagar inte. Jag har i och för sig inte så mycket emot att jobba en söndag...Inte med tanke på att jag då får fredagen ledig. Söndagar är den mest meningslösa dagen som finns, man kan aldrig ta sig för något vettigt.
Jag vet inte om det bara är jag, men söndagar ger alltid en särskild "söndagskänsla". Jag kan inte riktigt beskriva den mera än att den försätter hela kroppen i halvdvala. Allting går liksom på halvspinn och det känns som om ingenting blir riktigt fullvärdigt...Ja, någon känner kanske igen sig.

Det var som tur var rätt så lungt på jobbet idag, vilket var skönt. Vi var bara fem stycken kvar som jobbade efter att folk droppat av på semester och på grund av sjukdom. Under eftermiddagen sedan droppade de andra av och tillslut var det bara jag och Lotta kvar. Vi gick där inne alldeles ensamma. Det kändes rätt så konstigt. Men det var väldigt lungt och skönt, det får jag lov att säga. Helt motsatt till vad det kommer att bli imorgon då alla är där och gärna går så nära inpå varandra så möjligt...usch...

En av de få fördelarna med jobbet är dock att man inte behöver vara "på" eller social om man inte har lust till det. Man kan gå där i sin egna lilla värld med mp3 i ena örat. Det är rätt så skönt faktiskt. Men ändå så går man där varje dag och räknar ner timma efter timma tills dess att man får åka hem. Timmarna blir sedan till dagar och tillslut har (äntligen) ytterligare en vecka gått. Egentligen är det rätt så skrämmande hur man bara låter tiden rusa iväg på det viset. Livet är för kort för att slösas bort, men varför klarar man inte av att leva som man lär?
Men snart blir det ändring på det. Nu har jag i alla fall något att se fram emot. Nu kan jag börja räkna ner månaderna i väntan på någonting mycket bättre.

Pannkaksfrukost och mys

Kunde inte ha fått en bättre start på denna lördag.
Vaknade som vanligt ganska tidigt, pigg och helt omöjligt att somna om. Men efter bara dryga kvarten uppe var jag lika trött igen och kunde krypa tillbaka ner mellan lakanen. Det är inte ofta det händer, men de få gångerna det faktiskt inträffar är så otroligt sköna. Att få kunna somna om igen och sedan vakna upp pigg och glad.

Mitt bra humör måste ha smittat av sig för Daniel erbjöd sig till och med att åka ner till Ica och köpa färska frallor. Vanligtvis är det jag själv som får göra det. Men just idag var jag inte särskilt sugen på frallor, hur gott det än må vara. Nej, idag kände jag för att lyxa till det ordentligen. Jag ställde mig därför framför spisen för att steka pannkakor, och oh vad gott det blev. Egentligen är det inte så omständigt och det går faktiskt ganska fort, varför gör man inte det oftare? Skulle dock inte vilja göra det till en veckotradition...Tjusningen och lyxen i det hela skulle då snart försvinna.

Den underbara morgonen har sedan avspeglat sig under hela dagen. Jag, eller vi rättare sagt, har egentligen inte gjort något speciellt. Vi trotsade blåsten och gav oss ut på en härlig promenad. Trots att vinden kylde lite så värmde i alla fall solens strålar lite. De har verkligen "lyst" med sin frånvaro den senaste tiden. Tänk vad lite sol kan göra egentligen...Vad mycket gladare man blir och vad mycket lättare allt känns.
Ett annat glatt vårtecken är att det har börjat blomma snödroppar utanför vårt köksfönster. De är verkligen jätte fina och det är så roligt att se att något tycks trotsa vårt tråkiga klimat.

Nu sitter vi åter igen bänkade i soffan och plöjer avsnitt av Jericho. Jag bävar för den dagen då de kommer att ta slut. Som tur är har säsong två redan börjat att sändas i USA, så förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan de avsnitten även når Sverige.

Härliga fredag

Oh, vad det är härligt att vara ledig dessa fredagar. Det känns lite lyxigt att vara hemma då man vet att de flesta andra jobbar. En del av härligheten ligger kanske just i att det inte är så här varje vecka, utan bara var tredje. På så vis har man alltid någonting att se fram emot. Nackdelen är dock att jag måste jobba på söndag men det är ändå helt ok. Söndagar är ändå en så fruktansvärt meningslös dag...Man kan aldrig göra någonting vettigt. Då kan man faktiskt lika väl jobba. Men men, än så länge är det fredag så jag ska inte förhasta mina tankar.

Är väldigt stolt över mig själv idag. Till skillnad från igår så har jag idag fått gjort en hel del. Efter en lugn stund för mig själv imorse tog jag tag i dagens alla göromål. Jag har dammat, dammsugit och städat hela lägenheten...Vilken skillnad det blir. Känns så mycket roligare när det är rent och fint omkring en.
Jag har även hunnit med en sväng till Ica och systemet. Fördelen med att kunna åka dit mitt på dagen är att det inte är så extremt mycket folk. Jag förstår inte varför alla ska handla på samma tider för?

Nu när Daniel har kommit hem, trött efter veckans arbete, så sitter vi bara och myser framför tv:n med brasan sprakande i bakgrunden...Vi är båda helt fast i Jericho för tillfället så det blir till att plöja ytterligare några avsnitt under kvällen.
Har dukat fram ost, kex och vin också så vi klarar oss nog en stund.

Planerna för morgondagen är fortfarande oklara. Mycket beror på vädret...Riktigt skitväder har det varit idag. Men enligt prognosen skulle det tydligen bli väldigt fint väder imorgon. Man kan ju alltid hoppas.
Helena hade tydligen någon idé om någonting också. Får se om jag kan få tag på henne senare ikväll. Om inte annat så läser hon säkert det här.

Nu kallar Jericho igen.

Ledig fredag

Tänk vad ödet kan spela in ibland. Meningen var att jag skulle ha jobbat kväll under denna veckan men då vi inte har haft så jätte mycket att göra så har vi fått jobba vanligt dagskift istället. Det har varit så skönt, jag gillar verkligen inte kvällarna.
Min poäng är i alla fall den att om det nu hade varit så att vi hade fått jobba kväll denna veckan och om jag inte varit sjuk igår, utan hade varit på jobbet i vanlig ordning, då hade jag nog aldrig kommit hem. Under hela gårdagskvällen hörde man trafikinformationen på radion som informerade om blixthalka, avåkningar och lastbilar som stod stilla längst med Rv40- den vägen som jag vardagligen åker till jobbet. Jag är inte så jätte förtjust i att köra bil i vanliga fall, tycker att det är fruktansvärt tråkigt. I dåligt väder också är det en riktig mardröm. Skattar mig lycklig som slapp vara ute på vägarna igår...eller imorse också för den delen. Istället satt jag hemma och kurade i soffan med brasan sprakande.

För dagen som nu väntar har jag flera saker att göra. Jag hade skrivit en liten lista, men vi får se hur det går med allt med tanke på att en del saker innefattade att jag var tvungen att just ge mig iväg ut med bilen eller promenad också för den delen. Ner till Ica kommer jag nog dock och kanske ut på en lite promenad i eftermiddag också. Vore skönt att få komma ut lite och få lite luft idag. Jag satt instängd hela dagen igår och det känns verkligen idag.

Nu kan jag dock inte dra mig längre. Har suttit här tillräckligt länge och försökt att få gjort allt som jag "ska" innan det är dags att ta tag i städningen. Det är väl bara att börja, så farligt är det faktiskt inte.